Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Missionen i Lappland - I. Den svenska lappmissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA LAPPMISSIONEN.
2 g,
de tio buden, instiftelseorden till dopet och nattvarden samt bords-,
morgon- och aftonböner.
Under Kristinas regering (1632—54) byggdes flere kyrkor,
nämligen i Arvidsjaur, Arjeploug, Silbojok och Nasafjäll. Äfven
i Åsele byggdes en kyrka på kronans bekostnad för 6,000 riksdaler.
Under följande konungar blef missionsarbetet bland lapparne
visserligen hållet vid makt, men ej utvidgadt. Men under Karl
den tolftes regering (1697 —1718) gick den lapska missionen
tillbaka. Till och med de nödiga penningmedlen för skolans i
Lycksele bestånd undandrogos den.
Sedan Sverige fått fred, började man åter antaga sig den
lapska missionen. Konung Fredrik den förste (1720—1751) utgaf
■en förordning år 1723, hvari bestämdes 1:0) att så snart ske kunde,
skulle flere kyrkor och kapell uppföras i Lappland; 2:0) att
brännvin icke skulle få säljas åt lapparne; 3:0) att utom skolan vid
Lycksele skulle 7 andra skolor anläggas vid lapska hufvudkyrkor;
4:0) att till deras uppbyggande kollekt i 4 år skulle insamlas
•öfver hela Sverige; 5:0) att dugliga lärare skulle anställas vid
skolorna; 6:0) att lapska läroböcker skulle författas och tryckas.
Dessutom bestämdes, att en lapsk bibelöfversättning skulle
utgifvas.
Ar 1739 den 12 januari tillsattes en direktion för
ecklesiastikverket i Lappland, bestående af 3 riksråd samt ärkebiskopen i
Upsala, universitetskansleren, justitiekansleren och borgmästaren i
Stockholm. En skatt af ett öre silfvermynt på hvarje matlag
under 4 år inbragte en summa af öfver 300,000 riksdaler, hvilka
användes till uppbyggande af nya kyrkor och anläggande af nya
skolor.
Regeringen lät sig ock angeläget vara, att lapparne fingo
höra Guds ord på sitt eget språk; och 1723 förordnades det, att
ingen skulle få blifva präst i Lappland, som ej kunde lapska språket.
Vid denna tid verkade såsom missionär i Lappland en
särdeles duglig man vid namn Peter Högström. Han var född den
i o november 1714 i närheten af Sundsvall. Sedan han den 12
maj 1741 blifvit prästvigd, afreste han samma år till lapparne vid
Gellivara. Dessa, de så kallade kaitomlapparne, voro mycket
beryktade för sin hedniska vildhet. Ingen präst hade förut vågat
sig upp till dem. Otukt, mord och röfveri gingo i svang ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
