Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Missionen i Lappland - II. Den norska lappmissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA LAPPMISSIONEN.
2 g,
och fört dem till himmelen, under det andra sysselsatt sig" med
världsliga ting. Från Finnmarken hafva vi att meddela de mest
glädjande underrättelser; Guds rike står där i full blomma.»
Och då von Westen i maj 1723 återvände till Trondhjem
efter att hafva slutat sin tredje missionsresa, skref han ånyo till
missionskollegiet följande:
»Lofvad vare Gud, att han nu genom så många farligheter,
bekymmer och satans anfall fört mig hit tillbaka med gåfvor af
rik fröjd! Många välgärningar har Herren bevisat mig i hela
mitt lif; men hans nåd emot mig under denna missionsresa är
såsom en öfverflödande bägare. Därom kunnen I vara förvissade,
att så många lappar, jag haft under min handledning, äro af
Herren fattade, och jag skulle nästan våga sätta mitt lif i pant på,
att de ej lätt skola återfalla i sina förra dårskaper».
Von Westen företog härefter icke några längre
missionsresor. Några kortare resor till lapparne i socknarna närmast
Trondhjem gjorde han som oftast. Men en mängd lappar
började besöka honom i Trondhjem för att få nödig undervisning,
och för så många som möjligt af dessa öppnade han sitt hus, så
att vanligen 20 till 30 lappar spisade hos honom.
Från åtskilliga ställen hade bekymrande underrättelser ingått.
I Tydsfjord hade lapparne sökt döda sina kateketer, och i Salten
hade en villoande uppstått, som på allt sätt sökte förmå folket
till affall från kristendomen. Med bedröfvelse mottog von Westen
underrättelse härom och skref till missionskollegiet sålunda:
j Gud behålle oss i Jesu namn vid ett frimodigt sinne och
stor fröjd under delaktigheten i hans försmädelse! Ty för att ej
tala om de moln, som hota att samla sig från södern, börjar
nu satan att rätt visa sig ibland oss som en rasande hund, hvilken
ej vill släppa sitt gamla rof; men Kristi kraft skall sönderkrossa
honom, och jag tviflar ingalunda, att jag i denna sak skall stå
fast; också fruktar jag mig ej för alla afgrundens onda andar,
mycket mindre då för människorna på jorden. Ty nu först är
jag stärkt och beredd att hvilken stund som helst tillträda det
rätta biskopsämbetet, det är, att med mitt blod bekräfta mitt
ämbete bland hedningarne och mitt vittnesbörd om Jesus Kristus.»
Fortfarande var von Westen ett föremål för biskopen i
Trondhjem Krogs afvoghet. Denne var synnerligen förgrymmad
Ekman, Illustr. Missionskistoria. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
