Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Missionen i Lappland - II. Den norska lappmissionen - III. Den finska lappmissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NORSKA LAPPMISSIONEN.
61
sande personer, som äro villiga att mot en ringa betalning under
5 månader af året resa omkring och predika Guds evangelium
bland lapparne. Äfven önskade man hvarje år kunna utgifva
åtminstone en af gamla testamentets böcker. Men nödiga
penningemedel saknas äfven härtill». Biskopen slutar därför sin skrifvelse
med detta utrop: »Kom och hjälp oss, att äfven våra lapska
bröder måtte få tillfälle att klarare och klarare inse, hvad Gud har
gjort för dem till deras frälsning.»
III. Den finska lappmissionen.
Någon missionsverksamhet bland lapparne i Finland före
reformationen känner man icke till. Finnarne själfva hade ju
först i framskriden tid gjort bekantskap med kristendomen och
då på ett sätt, som just icke var ägnadt att intaga deras hjärtan
och göra dem villiga att med någon ifver tänka på andras
andeliga nöd. Lapparne fingo ej heller något godt intryck af
kristendomen, då finnarne, som skulle vara kristna, beständigt förföljde
och trängde dem. Och då de någon gång skulle åtaga sig
lapparnes omvändelse, så skedde detta på ett våldsamt sätt,
hvadan dessa icke kunde få någon synnerlig aktning för kristendomen.
Den första mera allvarliga ansatsen för lapparnes
omvändelse, som man känner till, är konung Johan den tredjes bref till
biskop Paul i Abo 1574, hvari han säger, att då lapparne i Kemi
lappmark litet eller intet känna till kristendomen, så anbefalles
biskopen allvarligt att sända dugliga präster vissa tider af året
dit upp för att undervisa dem. Präster blefvo ock anställda, hvilka
skulle taga sig an lapparnes andliga väl; men det är samma
klagan konung Johan förer, som sedan Karl den nionde: präster kan
en konung tillsätta, men att skapa den rätta anden i dem, det
kan han icke.
Före drottning Kristinas tid blef således ingenting egentligen
gjordt för missionen bland lapparne. De vandrade i hedniskt mörker,
brukade trolldom, dyrkade och tillbådo sten- och trägudar och, hvad
värre var, offrade till och med sina egna barn. Hittills hade prästen i
Kemi särskildt fått sig ålagdt att sörja för lapparne. Men nu
lät regeringen på förslag af biskop Rothovius i Abo anställa två
lapp-präster, nämligen Esaias Mansveti Bothniensis eller Ijander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
