Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Missionen i Lappland - III. Den finska lappmissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NORSKA LAPPMISSIONEN.
63
nar, kunde gifva det vittnesbördet, att enareboarne hade från
djäf-lar blifvit förvandlade till änglar. Dock må vi icke förgäta, att
mycket hedniskt mörker fortfor att härska i dessa bygder.
Äfven åtskilliga andra präster verkade med nit och allvar
för lapparnes andeliga väl. Vi vilja blott erinra om Zakarias Forbus,
som från 1718 till 1734 var präst i Kuusamo. Han jämte hans fader,
prosten Lars Forbus i Kemi, arbetade mycket för lapparnes
omvändelse. Likaså Andreas Hellander i Utsjoki och David Erik
Högman, hvilka genom sina lidanden och försakelser i arbetet
för lapparne ådrogo sig både sjukdom och död.
Om tillståndet i andligt hänseende bland lapparne i dessa
trakter upplyser ett visitationsprotokoll från 1743, hvari det heter:
»Församlingen i Sodankyle befans hafva gjort så berömliga
framsteg i kristendomskunskap, att knappt någon finsk församling kunde
liknas vid den. På samma sätt förhöll det sig med lappallmogen
i Enare, Kemiträsk och Kuusamo. Dessa lappar hafva ock den
seden, att icke allenast hela bylag samlas morgon och afton för
att bedja tillsammans, utan när någon främling besöker dem,
samlas de omkring den resande, där han sitter insnörd i sin pulk
eller släde, och sjunga psalmer, synnerligen om änglarnes beskydd,
och affärda sedan den resande under uttalande af välsignelse öfver
honom.»
Hvad som äfven i det finska Lappland dock mycket hindrade
kristendomens framgång, var det sorgliga förhållandet, att finnarne
funno det fördelaktigt att förleda lapparne att köpa och förtära
brännvin. Vid åtskilliga prostvisitationer klagade man däröfver,
att, när lapparne reste ned till kyrkorna till böndagarne, mötte
inbyggare i Kemiträsk dem en dagsresa från kyrkan med
brännvin, hvilket förorsakade dryckenskap, slagsmål och annan
oordentlighet. På domkapitlets begäran förbjöd regeringen detta
1744 och hotade att straffa dem, som befattade sig därmed.
Äfven den omständigheten, att flere präster föraktade
lapparnes språk och sökte undantränga detta med det finska
språket, hindrade i icke ringa grad utbredandet af en sann
kristendomskunskap bland lapparne. Och särskildt de nu påpekade
språkförhållandena torde hafva verkat, att det mot slutet af förra
århundradet gick tillbaka med kristendomskunskap och lif bland
lapparne. Regeringen synes dock hafva insett detta, hvadan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
