Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Missionerna i Öfre Guinea - I. Guldkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2Ö
FJÄRDE KAPITLET.
hufvudsakligen i infödingarnes händer. Dock är äfven Lagos på
Slafkusten i engelsmännens ägo. Trots det för främlingar
synnerligen ohälsosamma klimatet, hafva de rika skatter, som på
dessa kuster stått att vinna för världshandeln, alltjämt ditlockat
skaror af europeiska affärsmän. Otaliga hvita mäns grafvar hafva
där i förtid blifvit bäddade. Äfven hafva många evangelii
budbärare skyndat dit, törstande efter att för Guds rike vinna de
stackars infödingarnes själar. Utan att akta sitt lif dyrt hafva
dessa Herrens vittnen modigt kämpat under Jesu banér.
Synnerligen mycket har väl ännu icke blifvit vunnet, dock går
Herrens verk framåt, och vi veta, att det till sist skall segra.
Romersk-katolsk verksamhet har sedan gammalt bedrifvits
på kusten samt på de österut i Guineaviken belägna öarna.
Frukterna hafva, särskildt på öarna, blifvit en namnkristendom, som
torde vara föga bättre än hedendomen.
I. Guldkusten.
Brödraförsamlingen, som i de danska kolonierna började
den egentliga hednamissionen i nyare tid, blef också banbrytare
för evangelii förkunnande bland negrerna i Afrika och verkade
i all synnerhet för skolors upprättande, där barnen fingo en
kristlig uppfostran.
I slutet af april 1731 reste grefve Zinzendorf till
Köpenhamn. Huru han där sammanträffade med Anton, en neger från
Västindien, och huru därigenom Brödraförsamlingens
missionsföretag på Grönland och på de västindiska öarna föranleddes,
hafva vi berättat, sid. 81. Men grefven fick, då han 1735 gjorde
ett nytt besök i den danska hufvudstaden, äfven lära känna
en man från Guldkusten, en afkomling af en europeisk fader
och en negrinna. Denne representant för »de svartes
världsdel» hette Kristian Pr ott en. Han hade blifvit döpt och sedan
studerat i Köpenhamn i syfte att framdeles få öfvertaga en
prästsyssla i de danska besittningarna på Guldkusten. Grefve
Zinzendorf tog honom med sig till Herrnhut. Den andliga lifsluft,
som där var rådande, tände ett nytt lif hos Protten, och han
intogs nu af en innerlig åstundan att få meddela sina svarta
landsmän i Afrika lifvets ord. Brödraförsamlingen uppmuntrade honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
