Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Missionerna i Öfre Guinea - I. Guldkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONERNA I ÖFRE GUINEA.
127
till en sådan mission, och sedan han fatt en följeslagare med sig,
anträddes färden. De landstego vid Akra på Guldkusten 1737.
Kort därefter afled Prottens kamrat. Protten försökte väl ensam
fortsätta arbetet, men då det var honom för svårt, återvände han
till Köpenhamn. Ännu en gång reste han till Akra och
verkade med stor ifver, men bortrycktes af döden den 24 aug. 1769.
Före hans död hade flere bröder från Herrnhut ankommit
och af en negerhöfding blifvit väl mottagna. Men de dogo alla
inom en ganska kort tid, och Brödraförsamlingens missionsarbete
på dessa trakter upphörde år 1771.
Här erinra vi om den sång, som författades af Zinzendorf,
när han fick budskap om flere dödsfall, som inträffat bland
de evangelii budbärare, hvilka blifvit utskickade till negrerna i
Västindien och Afrika. Denna sång återgifves på vårt språk,
så troget vi kunna det, sålunda:
Den tåresäd, som vi fått så
i fjärran land och nära,
af Herrens nåd i brodd skall gå
och rika frukter bära.
Förgäfves vi ej lade här
så mången ned i mullen:
•»En sådd för Af rika det öW,
af hoppet skrifs på kullen.
Basels missionssällskap försökte år 1828 att återupptaga
Brödraförsamlingens afbrutna missionsarbete bland akrafolket,
men döden nedmejade hastigt de gång efter annan ditsända
arbetarne. Det var först Andreas Riis, född år 1804 i Schleswig,
som efter hand lyckades få en varaktig mission till stånd i de
danska besittningarna. Riis anlände till detta fält 1832 och
uthärdade klimatet, sedan han dock först haft att genomgå åtskilliga
svåra anfall af klimatfeber. 1835 grundlade han en
missionsstation vid Akropong uppe bland bergen och verkade där med
stor framgång. Nya medhjälpare anlände, men de dogo snart,
och Riis blef genom danska guvernörens mellankomst tvungen
att lämna Akropong. Efter ett besök i hemlandet reste han
enligt missionssällskapets önskan till Västindien och utvalde sig bland
därvarande kristna negrer 24 män, som voro villiga att medfölja
till Afrika. Där hade emellertid krig rasat mellan stammarne,
och missionshuset i Akropong hade därunder blifvit nedbrändt.
Dock börjades nu arbetet med friskt mod och gick trots många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
