Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Missionerna i Öfre Guinea - II. Joruba- och nigermissionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2Ö
FJÄRDE KAPITLET.
till syfte att underkufva alla negerstammar i inre och västra
Sudan för att grunda ett stort muhammedanskt välde.
Fellatastam-marne hafva nämligen med stor ifver omfattat islam. Stam efter
stam af de omgifvande negerfolken bekrigades af de vilda
horderna, som omsider år 1821 äfven öfversvämmade Jorubalandet.
Städer och byar ödelades, och en stor del af folket såldes till
slafhandlare.
En morgon öfverrumplades då äfven staden Oschagun, och
bland dess talrika befolkning blef en vid pass tio- eller tolfårig
gosse jämte sin moder och sina två systrar bortsläpad till Jehi,
där inkrälctarne hade sitt hufvudkvarter. En del af negrerna
lämnades åt öfverbefälhafvaren, och bland dessa var den
nyssnämnde gossen, som då kallades Adschai, jämte hans äldsta syster.
Förd till en annan ort, sammanträffade Adschai där med sin
moder och sin yngre syster. Gossen fick skaffa foder åt hästarne,
men blef snart lämnad åt en slafhandlare att försäljas. När han
tillsammans med en stor mängd andra slafvar drefs bort till
slaf-marknaden, måste han gå tätt förbi den hydda, där han visste,
att hans moder och syster funnos, men han vågade icke låta höra
ett enda ljud, ty en annan gosse bland slafvarne hade nyss förut
anhållit att få se sin moder, och därför hade han blifvit grymt
gisslad. En muhammedansk kvinna inköpte på slafmarknaden
Adschai och många af hans olyckskamrater. Hon lät drifva
dem ned till kusten, och sedan de ännu gått genom flere ägares
händer, såldes de till en portugisisk slafhandlare. Denne var den
förste hvite man, som Adschai skådat. Med järnringar om halsen
fästades nu slafvarne vid en lång, tung järnkedja och fingo så
ligga sida vid sida i ett magasin nere vid kusten, till dess efter
4 månaders förlopp slafhandlaren hade fått tillräcklig last för sitt
fartyg. Där packades de ned i lastrummet, till dess hettan och
kvalmet blefvo odrägliga, så att flere försmäktade.
Alen efter några dagars sjöresa hörde de ett förfärligt buller
och brak. Efter en stund blef det sedan alldeles tyst. Luckan
till lastrummet öppnades, och en hvit man tillsade slafvarne att
komma upp. De krälade efter hand upp på däck, där de sågo
en mängd ståtliga hvita män med värjor vid sidan. Men
slafhandlaren och hans medhjälpare lågo på däck, slagna i kedjor.
Två stora fartyg lågo vid sidan af slafskeppet. Det var engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
