Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Missionerna i Öfre Guinea - III. Gamla Kalabar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2Ö FJÄRDE KAPITLET.
Skottlands förenade presbyterianska kyrka beslöt år 1845 att
börja en mission vid Gamla Kalabar, där en konung jämte sina
förnämsta höfdingar uttryckt önskan att få mottaga kristna lärare.
Missionär II. Waddell anlände följaktligen från Jamaika i spetsen
för flere färgade missionsarbetare till Gamla Kalabar den 10 april
1846. Konung Ejamba med sina höfdingar mottog dem i
Duketown med glädje, liksom äfven konung Ejo med sina höfdingar
i Creektown. I båda dessa städer erhöllos passande platser för
anläggandet af missionsstationer. Första söndagen efter sin
ankomst inbjöds missionär Waddell till konung Ejambas hof att
hålla en predikan, och när han strax därefter äfven predikade i
konung Ejos palats, tjänstgjorde denne konung själf såsom tolk.
Missionshus och skolor byggdes, och sedan flere missionärer
följande år anländt från Jamaika, börjades arbetet äfven i Oldtown,
och stationer anlades därjämte på ett par andra ställen. Konung
Ejamba hade emellertid aflidit i maj 1847, och missionärerna hade
icke kunnat hindra det människoslaktande, som i denna del af
Afrika städse plägat försiggå vid en konungs död. 100 personer
blefvo aflifvade för att åtfölja och betjäna den aflidne konungen
i en annan värld.
Ejamba följdes i regeringen af Artschibong, som jämte
konung Ejo i februari 1850 sammankallade en stor
folkförsamling, hvarvid de båda konungarne och 26 höfdingar
offentliggjorde en lag, hvarigenom människooffren vid en konungs eller
höfdings död förbjödos i deras riken. Vid denna tid rensade
äfven konung Ejo sitt palats från afgudabilder, och gossarne i
missionsskolan funno ett utomordentligt nöje i att bära de utkastade
afgudarne till floden och störta dem i vattnet för att sedan
iakttaga, om de skulle flyta eller sjunka.
Ar 1853 i oktober döptes de först omvända i denna mission,
bland dem konung Ejos äldste son i Creektown, och i april 1854
var det i de tre städerna vid Kalabarfloden 22 omvända, som
kunde gemensamt fira Herrens måltid.
När konung Ejo i december 1858 afled, sökte några af hans
anhöriga att enligt den gamla seden slakta en hop människor på
hans graf. Men folket reste sig och förmådde sina höfdingar att
med ett blodsförbund lofva gemensamt upprätthålla den lag, som
förbjöd dylika grymheter. Följden blef, att ingen dödeides, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
