Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syd-Afrika - I. Missionsarbetet bland de i nordväst boende folken (ovambófolket, buskmännen, koranna, grikva, namakva, orlam)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8
SJETTE KAPITLET.
att »de hade råkat i en obehaglig beröring med närboende boers,
och missionärerna indrogos för deras skull i kollisioner». Dessa
ord säga ingenting bestämdt om, hvar skulden låg. Man kan
likaväl tänka sig, att de hopar af buskmän, som samlades, hvaraf
flertalet ännu icke hade kommit till någon omvändelse, förgripit
sig på böndernas hjordar, som att bönderna med ovilja sett
busk-männens lyftning och mot dem begått våldshandlingar. Nog af,
boers utverkade hos den engelska regeringen i Kaplandet, att
missionärerna plötsligt förbjödos att längre kvarstanna vid sina
stationer. Boers togo husen och det uppodlade landet med våld
i besittning, buskmännen jagades bort i ödemarkerna, och det
kom slutligen år 1818 därhän, att engelsmännen gåfvo befallning
om förnyandet af »kommenderingarna» mot buskmännen. Under
7 år fortforo dessa kommenderingar och utfördes med samma
grymhet som förut under det holländska väldet. Ar 1816 hade
i,6oo buskmän bosatt sig vid Gracehill och Hephzibah samt ett
stort antal dessutom slagit sig ned och grundlagt byar i trakterna
däromkring. Nio år därefter voro de flesta af dessa infödingar
nedskjutna eller gjorda till lifegna hos boers; de öfriga lefde
såsom vilddjur i aflägsna bergstrakter. Vid detta tillfälle lät således
engelska kolonialregeringen i Kap af boers förleda sig att
uppträda på ett sätt, som för alltid i historien stämplar henne med
ett kainsmärke. Vi veta icke namnet på den guvernör, som
gjorde sig skyldig till dessa himmelsskriande blodsdåd, och vi
behöfva ej veta det. Han är redan ställd inför Guds domstol.
Norr om Oranje, nära Caledonflodens inflöde, fann doktor
Philip år 1825 några kvarlefvor af de förra församlingarna vid
Gracehill och Hephzibah samt försökte åter samla dem och
bibringa dem evangelium. Men efter allt, som hade passerat, var
detta ingen lätt sak. Ar 1829 anlades stationen Caledon, och
londonmissionärerna Clark och Kolbe gjorde ytterligare försök
att nå buskmännen. Detta lyckades dock endast med få. De
flesta af dem voro nu rädda för att inlåta sig i någon
förtroligare gemenskap med de hvite, af hvilka de lidit så mycket.
Stationen blef snart en af utgångspunkterna för arbetet bland basuto,
och buskmännen lämnades mer och mer ur sikte.
Sedan dess har ingen mission bedrifvits uteslutande bland
buskmän. Åtskilliga medlemmar af detta folk hafva dock vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
