Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syd-Afrika - I. Missionsarbetet bland de i nordväst boende folken (ovambófolket, buskmännen, koranna, grikva, namakva, orlam)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8
SJETTE KAPITLET.
nedsköt då den råe och gudlöse bonden, hvars hus plundrades,
och därefter drog Afrikaner med sitt folk bort till Oranjefloden.
Där fick han af en namahöfding en landsträcka norr om floden
och byggde sig i närheten af den nuvarande missionsstationen
Jerusalem en kraal. Boers mäktade ej hämnas, men öfvertalade
grikvahöfdingen Berends att anfalla Afrikaner. De
fruktansvärdaste strider uppstodo mellan de båda höfdingarne. Däremellan
tågade Afrikaner ned åt Kaplandet och utbredde fasa, hvart han
kom. Med boers hade han ingen försköning. Mord och
plundring betecknade hans väg, och ingen mäktade stå honom emot.
I början trädde Afrikaner i vänskaplig beröring med
missionärerna vid Warmbad. Han sade sig hafva förtroende för
engelsmännen och väntade, att de skulle tukta de omänsklige
boers. Ja, Afrikaner anförtrodde t. o. m. sina barn åt
missionärerna för att uppfostras och flyttade själf närmare stationen för
att kunna deltaga i gudstjänsten. Men under tiden fortsatte han
sitt röfvarelif. Och då en del af det folk, som fans vid
missionsstationerna, förenade sig med de namastammar, hvilka satte sig
till motvärn mot hans våldsamheter, uppflammade hans vrede,
och stationerna ödelades.
Londons missionssällskap hade emellertid funnit nödigt
tillsätta en missionssuperintendent för Syd-Afrika. Pastor Campbell,
som blifvit anförtrodd superintendentsysslan, ankom hösten 1812
till Kapstaden, och på sina inspektionsresor följande år skref han
ett hjärtligt bref till Afrikaner. Höfdingens svar var särdeles
vänligt, och en missionär fick kort därefter bosätta sig i hans
by. Snart nog bekände sig Afrikaner till kristendomen och lät
döpa sig samt antog namnet Kristian. Äfven två hans bröder
läto döpa sig. Någon genomgripande hjärteförändring hade dock
ännu icke försiggått hos Afrikaner. Men då inträffade i hans by
en ny missionär, som i Herrens hand blef redskapet till den förut
så vilde mannens fullständiga omskapelse. Nämnde missionär var
Robert Moffat.
Född år 1795 i Ormeston, en liten ort nära staden
Had-dington i Skottland, hade Moffat i unga år försökt ägna sig åt
sjömanslifvet. Men därpå hade han snart blifvit mätt. I skolan
hade han visat stor lust för botanik och trädgårdsskötsel, hvarför
han sedan sökte och fick anställning vid en trädgård i närheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
