Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. De östafrikanska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ÖST AFRIKANSKA ÖARNA.
393
detta förbud icke skulle kunna öfverträdas, lyckades dock hela
skaror fly undan till Mauritius. Missionärerna besökte ock gång
efter annan landet och lyckades därvid vara till hjälp för många.
Under tiden ökades de troendes antal i landet och äfven
drottningens ende son Radama blef omvänd. Denne prins gick
med på bönemötena och därigenom skyddades de kristna snart
för svårare förföljelse. Dessutom hade förste ministern en
brorson bland de kristna. Detta gjorde, att förföljelsen aftog och
1846 började upphöra.
o
Ären 1847 och 1848 voro jämförelsevis lugna, men i
februari 1849 utbröt en ny storm. Vid förhören voro de kristna så
frimodiga i sin bekännelse och befunnos vara så talrika, att på
ett ställe en af domarne utbrast: »Vi måste inställa våra förhör,
eljes instämmer hela befolkningen i dessas bekännelse.» På denna
plats blefvo ock undersökningarna verkligen inställda.
Men på andra håll rasade förföljelsen så mycket häftigare.
I en af Antananarivos förstäder buros en mängd kristna,
fastbundna vid stänger, höljda i lumpor och med trasor instoppade i
munnen, så att de icke skulle kunna sjunga Herrens lof, midt
igenom staden till afrättsplatsen. Efteråt gick en ung, skön
kvinna, Ranivo, som var släkt med konungafamiljen, hvarför
drottningen ville rädda henne. Fyra af de anklagade brändes;
14 störtades utför en klippa och dödades på detta sätt, och deras
hustrur och barn såldes till slafveri; 117 affördes till förrättande
af straffarbete för lifstiden. Bortåt 2,000 bötfälldes. Bland de
bötfällda var äfven en prins, Ramonja, som dessutom
degraderades till simpel soldat.
De som aflifvades visade stor trosfrimodighet ända till slutet.
Ranivo sparades till sist, på det att hon vid åsynen af de andras
död skulle skrämmas till affall, hvartill hon ock ifrigt
uppfordrades af ämbetsmännen och af sina släktingar. Hon förblef dock
ståndaktig. En af ämbetsmännen slog henne då i ansiktet och
sade: »Hon är galen, för henne till hennes föräldrar.» Hon blef
skonad och var sin frälsare trogen, så länge hon lefde.
Prins Ramonja måste en tid lida mycket, men benådades
sedan och återfick en befattning vid hofvet. Ar 1852 afled den
minister, som ifrigast påyrkat förföljelserna, och hans son, som
var kronprinsens vän, fick hans ämbete. Kronprinsen upphöjdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
