Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Kaukasien och Persien - I. Kaukasien - II. Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:512
TOLFTE KAPITLET.
kristendomens välsignelser spridas därifrån äfven till de
omkring-boende folken!
II. Persien.
Persien, af infödingarne kalladt Iran, är till ytinnehållet
bland de mer betydande staterna på jorden. Det upptager
nämligen ett landområde, som fullt motsvarar Frankrikes, Tysklands
och — med undantag af Kroatien och Slavonien — den
öster-rikisk-ungerska monarkiens sammanlagda areal. Folkmängden
är dock jämförelsevis liten — den anses uppgå till något öfver
g millioner — hvilket tillika med de oordnade inre förhållandena
gör, att det nuvarande persiska väldet ingalunda är synnerligen
starkt.
I väster gränsar Persien till turkiska provinsen Irak Arabi
eller det gamla Mesopotamien samt till turkiska Kurdistan och
Armeniens högland; i norr till Kaukasien, mot hvilket land
floden Årås bildar den naturliga gränsskillnaden, samt till
Kaspiska hafvet och Turkmenien, hvarifrån det delvis skiljes genom
floden Atreks strömfåra; i öster till Afganistan, hvaremot floden
Heri-rud under en del af sitt lopp utgör en naturlig gräns, samt
till Belutschistan; i söder till Indiska hafvets nordliga delar,
nämligen Arabiska hafvet, Ormussundet och Persiska viken.
Från kustländerna i norr och söder samt från
Mesopotamiens lågland höjer sig trappformigt en väldig högslätt 1,300—
1,600 meter (4,400—5,400 fot) öfver hafsytan. Mäktiga
bergskedjor draga fram såväl vid kanterna af denna högslätt som tvärs
öfver henne. De flesta gå i Persiska vikens längdriktning. Mellan
bergen utbreda sig stora slätter eller trängre längddalar, dels rikt
gräsbevuxna, dels mer ökenartade. Mångenstädes äro dessa slätter
och dalar utomordentligt bördiga. I synnerhet är växtligheten
till följd af den ymniga nederbörden rik på bergskedjan Elburs’
norra sluttningar och de nedanför liggande slätterna invid
Kaspiska hafvet. Nyssnämnda bergskedja, som går parallelt med
Kaspiska hafvets södra strand, har en vulkankägla, Demavend,
hvilken mäter 5,630 meter (19,000 fot) i höjd.
Af insjöar må nämnas de stora saltsjöarne Uruviia i
nordväst och Hamun i öster på gränsen mot Afganistan och
Belutschistan. Bland floder äro utom de redan nämnda gränsfloderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
