Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Kaukasien och Persien - II. Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERSIEN.
5 I 7
att märka Sefid-rud och Gjurgen, som flyta till Kaspiska hafvet,
Kercha och Karun med utlopp i Schat-el-arab, Karasu och
Sa-jende-rud inuti landet. I allmänhet förlora sig vattendragen i
det inre genom afdunstning i ökensanden eller i saltträsken.
Mycket af flodernas vattenmassa afledes äfven i öfverbyggda
kanaler ut öfver åkerfälten. Perserna äro nämligen mästare i sättet
att sålunda åstadkomma en konstgjord bevattning.
»Iran har sju klimat», säger ett persiskt ordspråk. Därmed
antydas de många olika klimatförhållanden, som råda i landet.
På högfjällen härskar kölden, och snön kvarligger t. o. m. större
delen af sommaren. Redan i oktober och november sjunker i
Teheran kvicksilfret ej sällan några grader under nollpunkten.
Där har man dock pä våren oftast stark hetta, ända till 28 eller
30 grader Celsius. Eljes är vintern på de måttligt upphöjda
landsträckorna visserligen ganska sträng, men sommaren tempererad
och angenäm. På den sydliga kustremsan och i ökentrakterna
öster ut är vintern ljum och vårlik, men sommaren glödande het.
Om man undantager bergstrakterna, är nederbörden i allmänhet
mycket obetydlig. Luften är ren, och himlen utmärker sig för
sin klarhet och rena blå färg. Stjärnorna tindra under de mörka
nätterna med en oförliknelig glans. På det hela är klimatet
hälsosamt utom i vissa kusttrakter. Vid Kaspiska hafvet äro
provinserna Gilan och Masenderan särskildt beryktade för sina
mördande höstfebrar.
Bergen innehålla värdefulla mineralskatter, som på flere
ställen, t. ex. i Elburs, lätt skulle kunna tillgodogöras. De
viktigaste äro silfver, koppar, järn, bly, arsenik, antimon, kobolt, kol,
marmor, alabaster samt i floderna guld. Turkosgrufvorna i
närheten af Nischapur i Korasan gifva betydlig afkastning.
Koksalt, bittersalt, glaubersalt, alun, borax, kali- och natronsalt samt
salpeter finnas i snart sagdt outtömlig mängd. Äfven är
tillgången på nafta och svafvel ganska rik.
Af växtrikets alster må nämnas hvete, korn, socker- och
vattenmeloner, aprikoser, persikor, granatäpplen, dadlar, oliver,
citroner, äpplen, päron, apelsiner, körsbär, plommon, pistacier,
fikon, mandlar, ärter, bönor, gurkor, hassel- och valnötter,
morötter och lök. I Gilan och Masenderan, där ris odlas, trifves
äfven mullbärsträdet, hvarigenom silke kan produceras; där odlas
Ekman, Illustr. Missionshistoria. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
