Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Kaukasien och Persien - II. Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:222
TOLFTE KAPITLET.
det persiska väldet stod på sin höjd, sträckte det sig från
Jaxartes (Sir Darja) i nordöst och Indus i öster till Svarta
hafvet, Medelhafvet och Nilen i väster. Darius III
Codo-mannus besegrades af Alexander deri store vid Granikos år
334 och vid Issos 333 f. Kristus, och Alexander underlade sig
hela det persiska riket. Var det medisk-persiska väldet ett af
de genom profeten Daniel beskrifna stora världsrikena, så ingick
Persien äfven såsom beståndsdel i ännu ett af dessa världsriken,
nämligen det, som blef upprättadt af Alexander. Efter dennes
död 323 inträdde en tid af förvirring, under det hans
efterträdare kämpade om makten. Slutligen befästade den
selevki-diska regentätten sitt välde i Persien, hvarmed Mesopotamien,
Armenien och Syrien förenades. Hela riket kallades då det
syriska riket. Under arsakiderna utgjorde därefter Persien en
del af det partiska riket, tills det år 226 eller 227 efter Kristus
åter blef själfständigt. Ända till 641 styrdes det sedan af
konungar, tillhörande sasanidemas ätt. Den berömdaste af dessa
härskare var Kosru I Anoscharvan (Chosroes), som på ett
förträffligt sätt ordnade den inre förvaltningen samt här- och
skatteväsendet, hvarjämte han anlade vägar, kanaler och dammar.
Han tillerkände äfven sina undersåtar en vidsträckt
religionsfrihet. Kosru är i Persiens skaldeverk förhärligad såsom idealet
för en konung.
Af den arabiske kalifen Omar besegrades perserna vid
Bu-waib, nära Eufrat, 635, vid Kadesia, äfven nära Eufrat, 636 och
vid Nehavend, en ort söder om Hamadan, 641. Därigenom
krossades sasanidernas makt, och Persien kom att lyda under
kalifatet i Bagdad. Inom vid pass 100 år blefvo sedan perserna
vunna för islam. I början på 800-talet började inhemska furstar
rycka makten till sig i större eller mindre delar af landet, som
tidtals äfven kom under omgifvande eröfrares välde.
Genom Dschingis kan blef Persien 1220—1225 en del af
det mongoliska välde, som denne eröfrare upprättade. År 1468
kom det under turkmenernas furste, den vise och kraftfulle Usun
Hasan. Dennes son Jakub öfvertog regeringen efter sin fader
och lyckades till sin död behålla Persien, som därefter åren 1485
— 99 blef skådeplatsen för inbördes strider mellan olika
tron-kräfvare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
