Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Kaukasien och Persien - II. Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:524
TOLFTE KAPITLET.
lunda hafva perserna genom Henry Martyn och W. Glen fått
den lefvande Gudens ord på sitt eget språk.
En engelsk läkare, d:r Groves, hade med sin maka bosatt
sig i Bagdad, där de åren 1829—33 verkade för barnens
undervisning. D:r Groves gjorde förstnämnda år ett besök i Schuscha,
hvarifrån Pfander medföljde till Bagdad och där en kortare tid
studerade arabiska. Han gjorde sedan ett besök i Persien och
lärde persiska språket samt verkade därstädes genom samtal och
skriftspridning under något öfver två års tid. Till följd häraf
började Basels missionssällskap söka grunda en varaktig mission
i Persien, dit pastor Fredr. Haas utsändes 1833 och snart fick
understöd af flere arbetare. Äfven Pfander verkade ytterligare
någon tid i Persien. Men det motstånd, som där väcktes, gjorde
snart en fortsättning af denna mission omöjlig. En af Pfander
utgifven bok, som skoningslöst blottade islams villfarelser,
verkade ett sådant hat, att Basels missionssällskap år 1837 helt och
hållet nödgades afbryta arbetet och återkalla sina missionärer
från Persien.
Är 1830 sände Amerikanska Boarden missionärerna Eli
Smith och H. G. O. Dwigth att undersöka förhållandena i
nordvästra Persien. På Urumiaslätten funno de omkring 20,000
ne-storianer, som dock själfva ville påstå sig vara af israelitisk
härkomst och kallade sig nasarener, troligen på grund däraf att de
trodde på Jesus från Nasaret. De syntes vara mer tillgängliga
än öfriga folk i dessa trakter, ehuru deras kristendom icke
företedde mycket lif. Deras påstådda israelitiska börd anses
visserligen icke förtjäna synnerlig tilltro, men det att de antagligen
äro afkomlingar af nestorianska kristne, är dock i och för sig
intet bevis mot den saken, då talrika israelitiska menigheter af
gammalt funnits i dessa trakter, och några af dessa väl kunna
tänkas hafva blifvit omvända till kristendomen genom den en
gång utomordentligt lifskraftiga nestorianska mission, som utfördes
i och omkring Persien. Äfven kunde israeliter, som förut blifvit
omvända, hafva förenat sig med nestorianerna — så var ju fallet
med nästan alla kristne i Persien från slutet af 5:te seklet.
Smith och Dwight tillstyrkte emellertid en mission bland
detta folk för att söka inblåsa lif i deras stelnade
kristendomsformer. Amerikanska Boarden beslöt äfven ett sådant missions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
