Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kristna tiden - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ill
I
Samhälls-
klasserna.
allt att döma slagit särskilt djupa rötter i Sverige, vars Uppsala-
tempel var Nordens mest ansedda helgedom. Det var därför natur-
ligt, att svenskarna segast skulle hålla fast vid den gamla läran —•
natuiligt också, att de, när de en gång omfattat katolicismen, skulle
bliva ivrigare katoliker än grannarna.
Denna tid är emellertid övergångsperioden. Blott långsamt och
motvilligt antogs den nya läran, och den svärmiska katolicism, som
utmärker folkungarnas århundrade, hade ännu ingen jordmån. Men
det oaktat åstadkom religionsförändringen redan nu en betydande
omgestaltning av skick och seder i vårt land. Väl samlades folket
fortfarande till distingen och andra hedniska högtider, ehuru offer-
festerna upphört och blott marknaderna levde kvar; väl drack man
fortfarande sina »minnen», ehuru dessa nu ägnades åt de kristna
helgonen, ej åt gudarna; väl utfördes ännu flera hedniska riter, ehuru
de nu förvandlats till oskyldiga folklekar; väl levde den s. k. lägre
mytologien, tron på gastar, älvor, tomtar o. s. v., orubbad kvar; men i
det hela hade livet dock blivit ett annat. Överallt i bygderna reste
sig kyrkor, under den äldsta tiden av trä — stavkyrkor, liksom
de norska —, sedan av sten, och i de gamla landskapen, Uppland,
Oster- och Västergötland, voro de ungefär lika många som i våra
dagar. Här och var skymtade man i skogen ett anspråkslöst kloster,
där »renlivis män» höllo till, alla tillhörande cisterciensernas orden;
dominikaner och franciskaner inkommo först strax före folkunga-
tiden. Men någon större betydelse för kulturen hade munkväsendet
ännu icke. Klosterpersonalen var tydligen fåtalig och bestod åt-
minstone i början till stor del av utlänningar. På befolkningens
åskådningssätt tyckas de i avskildhet från världen levande bröderna
ej hava utövat något inflytande, och den synpunkt, ur vilken klostren
betraktades, var ännu icke den religiösa propagandans. Klarast
uttrycker konung Knut Eriksson sin tids uppfattningssätt, då han i
ett brev skriver: »Kristus, alla änglars och konungarikens herre,
<an ax människorna ej mottaga någon bättre hyllningsgärd än väl’
garmngar mot dem, som, övergivande sig själva och sin egendom,
i klostren framleva ett armodets liv», d. v. s. synpunkten var, såsom
konung Sverker Karlsson i ett annat brev framhåller, att individen
■ genom gåvor till klostren förvärvade sig syndernas förlåtelse. Häri
lag deras betydelse. Liksom sakramenten voro de en institution,
som skyddade den givmilde mot skärseldens ständigt hotande
faror. 5
Vida mera betydde prästerskapet, och det är av stort intresse
att studera bondens uppfattning av detta nya stånd, sådan denna
uppfattning kommer fram i den äldre Västgötalagens kyrkobalk-
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
