Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kristna tiden - Fornaldarsagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommit på så sätt, att en sagoberättare knutit ett motiv, en annan
ett nytt, en tredje ännu ett o. s. v. till den ursprungliga stommen.
Uppgiften var ju blott att roa, att genom underbara äventyr fängsla
åhörarens uppmärksamhet, och därför fogades nya motiv in i ramen,
så snart berättaren fann något tillfälle därtill. Tagom till exempel
Ragnar Lodbroks saga. Stommen utgöres här av den historiske
vikingahövdingen Ragnars äventyr, vilka visserligen av olika sago-
berättare berättades ganska olika, såsom det framgår av den is-
ländska sagans och av Saxos versioner. Till denna stomme fogades
sedan den gamla sagan om hjälten Lodbrok, som vann Tora Borgar-
hjort, efter att hava besegrat det odjur, som vaktade hennes borg.
Men sagobildningen slutade ej härmed, ty en tredje berättare till-
fogade såsom inledning en saga om sköldmön Lathgertha. Denna
episod upptogs emellertid blott i några versioner av sagan, men ej
’ andra; den finnes hos Saxo, men ej hos islänningarna. En fjärde
berättare kom med en ny episod, folksägnen om den kloka Kraka,
som han fogade in mellan sagorna om Lodbrok och Ragnar, men
ej heller den episoden förekommer i mer än en enda version; den
finnes varken hos Saxo eller i Ragnarssona ßättr. I den muntliga
framställningen har fornaldarsagan således med all sannolikhet stän-
digt växlat gestalt, och episoder ha oupphörligen tillagts och ute-
slutits. I detta fall erinrar fornaldarsagan således vida mer om den
grekiska romanen än om den isländska historiska släktsagan, som
visserligen också uppstått genom en sammansmältning av flera jjættir,
’nen där de olika episoderna organiskt vuxit samman.
Också i tvenne andra punkter har fornaldarsagan en viss likhet
foed den grekiska romanen, som visserligen — så vitt de bevarade
resterna visa - hade sin egentliga blomstring under den romerska
kejsartiden, men som fortlevde under hela den byzantinska perioden
Och då också starkt påverkade den västerländska riddardiktningen.
Innehållet i en dylik roman kan enklast sammanfattas i följande ka-
rakteristik : en ung man och en ung kvinna bliva vid första blicken
dödligt förälskade i varandra. Av ett oblitt öde skiljas de åt, han
kastas åt ett håll, hon åt ett annat, de uppleva de underbaraste
reseäventyr, men till sist återförenas de och »få varandra». Med
8ett ord : elementen i den grekiska romanen utgöras av den erotiska
Sagan och reseäventyret, och detta senare var, också utan för-
bindelse med den erotiska sagan, ett synnerligen populärt motiv
både i forntidens och i medeltidens grekiska litteratur.
Betrakta vi nu fornaldarsagan hos islänningarna och hos Saxo,
återfinna vi just dessa element, ehuru visserligen i en nordisk dräkt.
Sagans hjältar befinna sig nästan ständigt på resa, på vikingatåg
Byzan-
tinskt in-
flytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
