Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kristna tiden - Fornaldarsagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I It
1
■*
-
kontrahenterna gå i kloster.
nu till en annan grupp av sagor. De, som i det
utan all gensägelse voro de populäraste, voro
Redan under den mykenska tiden hade ju Hellas
ett folk av sjöfarare, och det förblevo de under
ts.
I ■
i
II i sitt bälte, och läser det. När hon det gjort, skriver hon om det,
så att det i stället innehåller en befallning, att brevbäraren skall
förmälas med kejsarens dotter. Så sker, och kejsaren måste erkänna
sig besegrad av ödet. Samma motiv, behandlat på ungefär
samma sätt, möter oss i Hamletsagan. Med ett liknande brev
skickas nämligen Hamlet till drottningen av Skottland. I brevet
friar konungen av Britannien till den skotska drottningen, men
konungen vet, att drottningen plägar döda alla dem, som komma
till henne i friareärenden, och han hoppas, att hon skall döda också
Hamlet. Men i sagan går det såsom i den nyss omtalade romanen.
Ett stycke från slottet lägger sig Hamlet att sova, några av drott-
ningens utskickade komma dit och bemäktiga sig, utan att Hamlet
vaknar, både brevet och Hamlets sköld, på vilken alla hans bragder
äro avbildade. Då drottningen genom dem får veta, vilken hjälte
Hamlet är, veknar hennes hjärta, och under intrycket av dessa
känslor skriver hon om brevet, så att det i stället kommer att
innehålla en rekommendation för Hamlet, och så blir slutet, att
drottningen räcker honom sin hand.
Men även fortsättningen rör sig med ett orientaliskt sagostoff.
Hamlet är nämligen redan förut gift — med den brittiske konungens
dotter — och han begår således tvegifte, utan att detta stör hans
förhållande till den första hustrun. Då han vänder tillbaka till
England, blir hans där levande maka alls icke förbittrad över det
nya giftermålet, utan tar välvilligt emot sin rival och hjälper Hamlet
mot fadern. Månggifte förekom ju visserligen också i Norden, men
den nordiska dikten förhärligar aldrig en dylik passiv undergivenhet.
Denna är orientalisk och ej europeisk. Samma historia, som möter
oss i Hamlet, lånades visserligen, också från Orienten, till den
Iranska och tyska medeltidslitteraturen, men man kände sig alltid
stå främmande för motivet, och i en bearbetning slutar det hela
med att alla tre
Odysséen. Vi vända oss
gamla Grekland
skepparsagorna.
inbyggare varit
hela antiken. Särskilt ryktbara voro naturligtvis Odyssevs1 irrfärder,
och att dessa sagor levat kvar i Byzans under medeltiden, kan tagas
för givet. De högre klasserna kände dem helt visst från Homeros;
för de mindre bildade voro de bekanta såsom folksagor, d. v. s. pa
flera sätt omdanade och uppblandade med andra element, med
sagorna om argonauternas tåg, med alla de fantastiska reseromaner,
som särskilt under den hellenistiska tiden voro den måhända mest
.Auå
, i.i-l i i 1 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
