Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kristna tiden - Fornaldarsagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemfärd.»
222
I början
Dessa bemöta
den, som åt
sånger, och Odyssevs täpper därför deras öron med vax. Då de
kommit fram till målet, uppmanar Torkel kamraterna att ej förtära
något av den föda, som bjudes dem. Ty den, som det gjorde,
skulle »förlora minnet» samt vidare i »odjurens vederstygglig3-
hjordar ständigt förbliva i deras smutsiga gemenskap», d. v. s. för-
vandlas till svin, ty på annat sätt kan väl Saxos blomstrande om-
skrivning ej fattas.
Här äro två av Odysséens episoder sammanslagna till en.
av irrfärden komma grekerna till lotofagernas land,
dem vänligt och ge dem lotusfrukter att äta, men
»av den honungsljuvliga lotus,
gitte ej vända tillbaka med bud eller tänka på
utan där ville de kvar hos lotofagerna stanna,
plockande lotusfrukterna jämt, och förgäta sin
Motsvarigheten är tydlig. Grekerna, som åto av den spis, som
lotofagerna bjödo dem, förlorade minnet, och likaså varnar Torkel
sina kamrater att äta av den föda, som bjöds dem, ty då skulle de
förlora minnet.
Men även den andra varningen syftar på en episod i Odysséen,
äventyret hos Kirke. Trollkvinnan Kirke bjuder nämligen grekerna
på gästabud, men blandar en saft i drycken och berör dem där-
efter med sitt trollspö, varvid de förvandlas till svin. Utan tvivel
är det denna förvandling, på vilken syftas i Saxos ord, att de
»ständigt skulle förbliva i odjurens vederstyggliga hjordar i deras
smutsiga gemenskap». Hadeslandet, dit danskarna komma, skildras
närmast efter reminiscenser från Eneiden. Dit kommo danskarna
över en flod, liksom Eneas ros till dödsriket över floden Styx. När
de kommit över, varsna de en svart, gräslig stad, utanför vilken
hemska, vilda hundar vakta portarna. Torkel kastar emellertid till
hundarna ett med fett bestruket horn, och i det att de slicka
detta, bli de lugna. Hela denna scen återfinnes i Eneiden. När
Eneas i Sibyllans sällskap passerat floden Styx, mötes han av den
trekäftade helveteshunden Cerberus, vars man av ormar reser sig
mot främlingen. Men Sibyllan kastar då till honom en kaka, kryddad
med magisk konst, och när odjuret slukat denna, sjunker det ihop
och lämnar vägen fri. Den stad, till vilken Eneas och Sibyllan
därefter komma fram, skildras ungefär på samma sätt som hos Saxo.
Därinne dväljas enligt Saxo blodlösa, hemska skuggväsen, och bland
annat se de på en upphöjd plats en gubbe med genomborrad kropp
luta sig med ryggen mot ett söndersprängt klippblock. Detaljerna
i Eneiden äro visserligen ej desamma — det skulle de nog ha varit,
såvida det varit fråga om en lärd, litterär imitation hös Saxo —’>
hemmet,
$
S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
