Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Den lärda bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De nordi-
ska kolle-
gierna.
Disputatio-
nerna.
Studierna
i Paris
upphöra.
lingar, buller och stenkastning» skulle sätta sig mot metoden, och
det är väl därför antagligt, att den icke kunnat genomföras.
Men ett lika viktigt undervisningsmedel som föreläsningarna voro
disputationerna, vare sig lärjungarna åhörde magistrarnas disputa-
tioner eller själva disputerade. I regeln skulle varje magister dis-
putera en gång i veckan, men så ofta blev det nu ej, och i en
klagoskrift från 1284 påstod kanslern, att av trehundra magistrar
knappt sex eller åtta plägade disputera. Om beskyllningen än var
överdriven, saknade den nog ej all grund. Däremot tyckas stu-
denterna själva flitigt hava övats med disputationer. Disputationerna
voro också det förnämsta examensprovet för den blivande magistern.
Såsom av denna redogörelse framgår, var den bildning, som våra
studenter fingo i Paris, ytterst ensidig, nästan uteslutande formell,
och vad som särskilt slår oss, är, att dessa blivande präster icke
läste någon teologi, ty de, som fortsatte inom den teologiska fakul-
teten, voro ett försvinnande fåtal. Såsom jag strax skall visa, var
det här, som munkordnarna ingrepo, och 1200- och 1300-talens
teologer voro nästan uteslutande munkar. Några andra studier
språkliga, historiska eller naturvetenskapliga — drevos ej alls vid
medeltidens universitet, och för matematik och astronomi hade man
knappt något annat intresse, än att man lärde sig så mycket, som
behövdes för att göra en påskberäkning. Icke dess mindre besöktes
universitetet i Paris flitigt av nordiska studenter, och om det genom-
snittliga antalet få vi en föreställning genom en dock ej alldeles
fullständig lista på studenterna i Paris från 1329. Danskarna hade
där ett kollegium. I detta bodde fem studenter, och fyra andra
bodde på ett annat ställe. Vida talrikare voro svenskarna. I Upp-
salakollegiet bodde femton, i Linköpingskollegiet tre, i Skarakolle-
giet fyra, och på andra ställen tolv. Inalles funnos således detta
år i Paris 9 danska studenter och 34 svenska, men ingen norrman.
Listan är dock icke fullständig, och vi få därför kanske lägga till
några. Likaså böra vi erinra oss, att munkarna, som studerade vid
särskilda anstalter, icke räknades till universitetet. Antalet svenska
studenter i Paris var därför antagligen vid pass ett halvt hundratal.
Let kan också tilläggas, att av dessa studenter voro flera magistrar,
s°m själva gåvo undervisning — såsom magister Suno de Svecia,
magister Andreas Freovati de Smolandia, magister Matthias Lau-
rentii m. fl. Efter avslutade studier höllo de i regeln på därmed
ett par år, varefter de av universitetet hos påven rekommenderades
bil ett prästgäll i hemlandet.
Dessa flitiga Parisbesök fortforo ungefär till I35°> inen efter
denna tid upphöra de nästan alldeles. Anledningarna voro flera.
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
