Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Den lärda bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Illustrerad Svensk Litteraturhistoria.
Den
franska
bokmark-
naden.
•Decretum och Decretales (d. v. s. den kanoniska rätten),
/ ärkebiskop Nicolaus för sex pund koppar, som
väl hava varit mera boksynt, men av hans boksamling känner man
blott det bibliotek, som han hade på ett av sina slott. Böckerna
voro följande: en stor svensk bibel, som han antagligen lått av
Birgitta, en kyrkolag, bunden i grönt siden, likaledes på svenska, en
tysk bok om den heliga jungfruns underverk, en Östgötalag, en kyrko-
lag, bunden i svart, en Upplandslag, en Smålandslag, en tysk, juridisk
bok, Laurentius de Vaxalds Summa decani, en tysk bibel, romanerna
Ivan Lejonriddaren och Hertig Fredrik samt två ej namngivna böcker.
Den tredje och viktigaste gruppen av medeltidens litteratur var
den religiösa och lärda. Dessa böcker köptes eller förvärvades
genom testamentariska donationer, och mot slutet av medeltiden
bade domkyrkorna ganska ansenliga bibliotek, franciskaner-, domini-
kaner- och birgittinerklostren ännu större, och även privata bok-
samlare funnos, som tydligen lagt ned betydande summor på sina
bibliotek. Ty de handskrivna böckerna voro i regeln mycket dyr-
bara. Från 1317 hava vi ett inventarium över de böcker, som under
liden 1309—1317 inköpts för domkyrkan i Västerås. Dessa böcker
voro:
som vi köpte av
då hade ett värde av 100 mark penningar, vidare Missale, som vi
erhöllo genom samme ärkebiskop Nicolaus’ försorg av kaniken
Herman, kallad Ulv i Linköping, för 10 marker rent silver, vidare
Pontificalis, som vi uppskatta till tre marker rent silver eller 15 marker
Penningar. Vidare läto vi avskriva legendariets vinterdel, som kostat
över 40 mark penningar, och ett graduale till 16 marks värde.» För
att förstå det verkliga värdet av dessa bokpris böra vi erinra oss,
att en mark rent silver, som då motsvarade tre marker penningar,
bade ett silvervärde av något mer än 33 kronor. Dekretalerna kostade
således ungefär 33 kronor, Missalet ej mindre än 333 kronor, Pontifi-
calis omkring 100 kronor. Men köpvärdet har sedan dess oerhört
förändrats. En stor kungsgård som Håtuna såldes för 163 marker
silver, och för att få den riktiga proportionen måste vi därför allra
minst tiodubbla summan. Det var således icke lätt den tiden att
vara boksamlare.
En undersökning, som jag verkställt rörande alla de böcker, som
°mtalas i svenska testamenten intill 1300-talets mitt, visar, att dessa
nästan undantagslöst inköpts i Paris, ty nästan alltid kan donatorn
Visas hava haft förbindelser med denna stad. Jag kan anföra några
exempel. 1278 gjordes en bokdonation av domprosten Björn i
Uppsala; i samma testamente ihågkom han särskilt de svenska
studenter, som uppehöllo sig i Paris. 1283 gjorde biskop Henrik
av Linköping sitt testamente. Detta skrevs i Marseille, dit han
■
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
