Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Eufemiavisorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andre en nydanare. Jag misstänker, att mitt språk 1926 är betyd-
ligt mera gammalmodigt än Heidenstams 1889, och av språket att
döma borde därför »Renässans» vara en fyrtio år senare än det
arbete, som läsaren nu har framför sig. Men i verkligheten är det
ju tvärtom. Och härtill kommer det förargliga, att Erikskrönikan
icke, såsom man antog, är skriven 1320, utan troligen 1330; kon-
sekvensen skulle då fordra, att man ryckte Flores ännu tio år till
fram i tiden. Men det torde knappt vara möjligt. Ivan och hertig
Fredrik, som enligt Olson av språket att döma äro alldeles sam-
tida med Flores, funnos redan 1340, och nyligen har man upptäckt
ett fragment av Flores, som synes härröra från mitten av 1300-
talet, men icke är originalet, utan en avskrift, vilket nödgar oss att
föra originalet till en ännu några år äldre tidpunkt.
En svårighet vid dessa språkundersökningar har varit, att Eufemia-
visorna, frånsett det nyss omtalade fragmentet, föreligga i texter
nästan blott från 1400-talets senare del, och i dessa sena avskrifter
har naturligtvis språket moderniserats. Detta måste göra litteratur-
historikern avgjort skeptisk mot alla försök att på grundvalen av
ett dylikt material och med de fåtaliga jämförelsepunkter, som
finnas, bestämma, huruvida dikterna skrivits 1302—1312 eller 1340
-1350. bör min del kan jag därför ej finna någon anledning att
frångå de uppgifter, som manuskripten själva innehålla om dikternas
original och data.
Om översättarens person är intet bekant, ty under medeltiden
namngav sig denne sällan själv, och i allmänhet nöjde man sig med
en uppgift om »förlaget», d. v. s. om den, som bekostat arbetet.
De enda hållpunkter, man har, är, att översättaren varit kunnig
bade i franska och tyska — så vida nu samme man översatt alla
tre, vilket ju icke är säkert. Man har påpekat vissa olikheter i
ordskatten mellan de tre dikterna, men förmodligen kunna dessa
förklaras av de olika originalen, och tillgången på skriftställare i
den tidens Sverige var väl ej så stor, att man kan förmoda, att
drottning Eufemia anlitat tre olika personer. Att någon svensk
riddare kunnat både franska och tyska, är mycket litet sannolikt,
ty den litterära bildningen inom ridderliga kretsar stod den tiden
ej synnerligen högt, och några utländska bildningsresor företog®
den tidens stormanssöner icke. Att en andlig man gjort översätt-
ningen, är däremot möjligt. Kunskap i tyska torde ej hava varit
oxanlig, da borgerskapet i våra städer till en stor del bestod av
tyskar, och ehuru de studenter, som reste till Paris, där tyckas hava
rett sig blott med latin, kan man naturligtvis icke förneka, att någfa
ax dem, som där stannat en längre tid, också lärt sig något franska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
