Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Eufemiavisorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att med sin vän Gavian draga ut på äventyr, men måste lova, att inom ett år
vända tillbaka. Detta löfte glömde han emellertid. Men då uppenbarade sig
vid Artus’ hov en jungfru, som på hans makas vägnar förklarade honom vara
en menedig riddare och återtog den vigselring, slottsfrun givit honom. Efter
detta slag blir Ivan vansinnig av förtvivlan —■ ett motiv, som sedan fick en
ofantlig betydelse både för medeltidens och renässansens epik och som blev
världsberömt genom Orlando furioso. Från sitt vanvett blir Ivan emellertid
på ett underbart sätt botad, kastar sig ånyo in i en följd av ridderliga äventyr,
som förefalla oss tämligen monotona, kämpar mot jättar, befriar fångna damer
m. m., och räddar ett lejon, som är i strid med en orm. Sedan följer detta
lejon honom troget på alla hans färder, och med anledning härav tjlir han
känd under namnet Lejonriddaren — ett motiv, som lånats från den bekanta
antika sagan om Androkles. Inför sådana dåd veknar till sist hans makas
hjärta, hon förlåter honom och dikten slutar med de älskandes försoning.
Hertig Fredhrik är byggd på flera i romans bretons vanliga motiv, bland
andra även på sådana, som vi känna igen från Ivan och från Flores och
Blanzaflor — från den förra hava vi den märkvärdiga osynlighetsringen, vars
underbara egenskaper här utökats med åtskilliga andra, från den senare den i
ett otillgängligt torn inneslutna damen, och dessutom hava vi även här strider
mot omänskliga jättar o. s. v. Det mest tilltalande i dikten är den inledande
episoden om en ridderlig dvärgkonung, ty här finnes en, om ock svag, fläkt
av älvvärldens poesi. Mera lyckad är den tredje dikten, Flor.es och Blanzaflor,
vilken ursprungligen var en sengrekisk roman, som blivit ytterligt populär 1
Västeuropas medeltidslitteratur. Den handlar om tvenne barn, som växa upp
tillsammans, Flores och Blanzaflor, och som då de blivit yngling och ungmö
vilja bliva ett par. Men Flores var konungason, Blanzaflor dotter till en fången
kvinna, och för att förebygga det omaka giftermålet sålde Flores’ föräldrar
flickan till hedningarna. Flores begav sig emellertid ut på upptäcktsfärd efter
henne och kom så till Babylon, där Blanzaflor var innesluten i kalifens harem,
ett högt torn, till vilket dock Flores blev upphissad i en korg, täckt av blommor.
Där upptäckes han och skall avrättas, men får tillstånd att för sitt liv utkämpa
ett envig, segrar och blir förenad med sin älskade. Hela berättelsen är en
barnsaga med något av en dyliks älskvärda naivitet — ehuru också med en
viss sensuell lystenhet — och på sina ställen är den verkligen poetisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
