Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Balladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
halvt moraliserande dikter, bland vilka en ballad blott undantagsvis
fått plats. Först på 1600-talet vaknar också hos oss intresset för
den mera rent världsliga dikten, och först från denna tid äro våra
egentliga balladsamlingar. Samtidigt började man anlita tryckpressen
för att mångfaldiga dessa visor; men resterna av denna lätt för-
störda flygbladslitteratur äro tyvärr ganska obetydliga.
Vår äldsta visbok förskriver sig från 1572—1573 och 1581 och
tillhörde en Harald Oluffson, efter vilken samlingen blivit upp-
kallad ; endast omkring en femtedel av de här införda visorna kunna
räknas till balladlitteraturen. Till samma århundrade hör den s. k.
Stierneldska handskriften, vilken dock icke innehåller några verkliga
ballader, utan blott historiska och bibliska visor. En tredje samling,
bestående av avskrifter från slutet av 1500- och början av 1600-
talen, är en liten på Kungl. Biblioteket förvarad Visbok i 16:0, vilken
företrädesvis upptager andliga dikter, men dessutom ett tiotal balla-
der. Ett fjärde handskriftsband, kallat Visbok i 8:0, i Kungl. Biblio-
teket innehåller flera visböcker, av vilka en nästan uteslutande
består av ballader, de andra av historiska, religiösa och erotiska
dikter samt ballader.1
En visbok av en viss vikt även för Sverige är den, vilken i slutet
av 1500-talet skrevs för den danska drottning Sofias räkning och
som innehåller en stor mängd gamla danska ballader; denna hand-
skrift kom nämligen redan före 1600-talets början till Sverige, där
den flitigt studerades av svenska adelsjunkrar och fröknar, som även
fortsatt samlingen genom att i bandet införa en följd av svenska
dikter, av vilka dock minsta delen är ballader.
Med 1600-talet stiger intresset för den världsliga dikten. Per
Brahe, som under en utländsk studieresa påbörjat en samling av
italienska, tyska och franska dansmelodier, fortsatte efter sin hem-
komst denna samling med att i bandet upptaga några tyska och
svenska visor, vilka möjligen ännu på denna tid — 1600-talet —
voro populära såsom dansvisor. Betydligt större än denna blott
påbörjade samling är den, som kort därefter verkställdes av en
adelsman i Västergötland, Bröms Gyllenmärs, vars visbok upp-
tager över hundra nummer, erotiska dikter, psalmer och ballader.
Till århundradets senare del hör Barbro Banérs påbörjade ballad-
samling och en sedermera av Samuel Älf till Linköpings bibliotek
skänkt visbok, vars innehåll väl företrädesvis är lyriskt, men i vilken
även ballader förekomma.
Vår viktigaste balladhandskrift är dock: Någre gamble Wijser aff
De olika läggen tillhöra mycket olika tider, några möjligen 1500-talet; andra äro
yngre, ett par kanske från 1700-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
