Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Balladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och jungfrun hon somnar i skepparens famn.
Hon vaknar icke förr än i tredje kungaland.
Här hava vi tydligen en brudrovsvisa, som ursprungligen handlat
om diktade personligheter, men som man, då Folke Algotssons
brudrov blivit ett populärt balladämne, drog in i denna krets genom
att döpa de handlande till Lagman, Inga och Tor. En annan
dylik historiserad visa är Folke Lagmansson och drottning Hillevad.
Folke Lagmansson är här en ung riddare, som med höviskhet och
tukt tjänar i konungens gård, älskad av varje fru och mö, men mest
av drottning Hillevad. Konungen, vars svartsjuka väckes, låter fängsla
honom och kasta honom i en spiktunna. Han är oskyldig, men —
säger han — skall jag dö i dag, dör jag helst för drottning Hillevad.
Drottningen, som likaledes i tukt och ära älskat den unge riddaren,
visar sedermera hans minne den största ära, följer hans lik till
graven och låter fira själamässor för honom, och så slutar dikten
med att hon av sorg dör. Drottningen är utan tvivel Magnus
Ladulås gemål, drottning Helvig, men det är ganska säkert, både
att Folke Algotsson aldrig varit hennes älskare — den svärmiske
unge riddaren rymde i varje fall med en annan —, Magnus Ladulås
lät aldrig avrätta honom, och drottning Helvig överlevde konungen.
Visan har från början handlat om helt andra personer och återfinnes
även såsom en skotsk ballad, Young Waters. Men i Sverige har
man — väl ett gott stycke in på 1300-talet — givit hjälten och
hjältinnan några hos oss populära balladnamn. Just dylika kombina-
tioner av verklighet och romantik visa likväl, att denna romantiska
diktning under folkungatiden var på modet.
Även andra romantiska motiv från utlandets medeltidslitteratur Roman-
återfinnas i våra visor, och efter all sannolikhet hava de flesta av tls^a
dem redan under medeltiden vandrat in i vårt land. Ett dylikt motiv
hava vi i balladerna om Frilians hämnd, som skildra, huru den
övergivna på bröllopsaftonen infinner sig hos den trolöse älskaren
samt dräper honom och hans brud. I andra ballader besjunges den
raska, hurtiga ungmön, som själv förstår att värja sin ära eller rädda
en frändes liv, och som vi av Olaus Magni veta, utgjorde dylika
visor en huvudgrupp bland 1400-talets svenska ballader. Sådana
visor äro den av Petter Rudebeck upptecknade Syster befriar sin
broder, den nu mera förlorade Jungfrun av Västervik, som blott
föreligger i en dansk uppteckning från 1500-talet, Luses visa m. fl.
Några av dem hava måhända självständigt uppstått i Norden, andra
synas häntyda på sydeuropeiska sedvänjor.
Jämte dessa motiv från utlandets riddarsaga möta oss talrika Folksago-
motiv från den särskilt i England och Nordfrankrike i slutet av 1100-
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
