Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Mystik och skolastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domen nedtryckt mig». Denna person trodde han sig nu hava
funnit i Kristina, och han slöt sig därför till henne med denna hän-
givna trohet, som är så karakteristisk för medeltidens ädlare naturer.
När de sedermera skildes, vände hans tankar dock ständigt tillbaka
till henne, och för att förhärliga henne samt elda andra i deras
trosnit genom att låta dem skåda en dylik bild av kristlig fromhet
och ödmjukhet beslöt han att skriva hennes biografi och i denna
skildra alla hennes trosstrider samt de underverk, som Herren genom
henne värdigats utföra. Denna aldrig avslutade levnadsteckning,
De vita benedicte virginis Christi Christine, giver oss en nästan
förfärande inblick i tidens religiösa liv. Kristina var en ytterligt
nervös och fantasirik ung flicka, och sjukdomsfröna hade hos henne
slagit ut i full blomma. Hemska, vilda fantasier, under vilka
hon trodde sig kämpa mot avgrundsfursten, avlöstes av extatiska
kriser, under vilka hon tyckte sig smaka himmelrikets fröjder
och alla dessa sjukdomsfenomen skildrade Petrus i sin bok med en
tro, i vilken något tvivel aldrig inmänger sig, och en sanningskär,
flärdlös åskådlighet, som just genom framställningens tillförlitlighet
verkar desto kraftfullare. Aldrig hava måhända dessa medeltidens
nattsidor blivit målade på ett mera levande sätt, och i hemsk
sanning lämnar Petrus’ arbete den moderna litteraturens psykolo-
giska romaner långt bakom sig.
Men jämte denna biografi finnes även en samling brev, växlade
mellan Petrus och Kristina, och dessa låta oss blicka in i en annan
vrå av medeltidens drömliv.
Dessa brev visa oss för det första, att Petrus var en för sin tid
högt bildad man. Hans latinska stil är visserligen överlastad, stun-
dom t. o. m. sökt, men detta var ett fel, som vidlådde hela hans
samtid; den latinska stilen, som under noo-talet hade varit jäm
förelsevis ren, började med det nästa seklet att snabbt förfalla.
I förhållande till sina övriga samtida var dock Petrus en verkligt
betydande stilist, och jämför man hans brev med andra dominika
nerbrev från denna tid — ett bland dem är skrivet till honom av
en bekant tysk teolog Herman von Minden — så är stilen bade
enkel och ren. Han visar sig ock fullkomligt inne i tolvhundra-
talets skolastiska filosofi. Denna hade han först studerat i ö n,
sedermera i Paris, där Thomas ab Aquino föreläste just undei ans
studietid. Men skolastiker var Petrus dock minst av allt. MVst’k®n
låg redan för hans natur, och dessa anlag blevo vidare utbildade
under klostertiden. 1 breven träder oss denna mystik till mötes näst
på varje rad, och samtidigt giva de oss en i fina drag ha en psy
logisk roman, som stundom nästan erinrar om Dantes ita nu
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
