Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f
14k
L ’i
men skillnaden är djupast sett endast en yttre och betingad av
tidsförhållandena. I grunden var den religiösa hänförelsen hos Bir-
gitta en konstnärlig.
Både ärelystnaden och den religiösa entusiasmen voro egenskaper,
som hon ärvt med blodet. Hennes börd var den högsta. Hennes
fäderneanor har man i senare tid velat leda upp till den erikska
ätten, och om denna ätteledning än icke låter historiskt bevisa sig,
är den därför ej alldeles otrolig. Säkert är, att hennes fader, Birger
Persson, tillhörde en av det norra Sveriges allra främsta ätter, och
ett bevis härpå hava vi i det ämbete, som han beklädde, nämligen
lagmansämbetet över Tiundaland. Detta ämbete gick enligt gammal
sed vanligen i arv från far till son inom landskapets förnämsta ätt,
och att Birgers släkt tillhört de inflytelserikaste i landet, visas även
därav, att ärkebiskopsstolen i Uppsala intogs av hans farbroder Jakob
Israelsson.
Bättre känna vi Birgittas mödernesläkt. Hennes moder Ingeborg
var dotter till östgötalagmannen Bengt och Sigrid den fagra, till
vilkas personer det mot medeltidens slut anknöts en romantisk
historia, vilken som bekant i våra dagar framställes på scenen i
dramat Bröllopet på Ulvåsa. Själva anekdoten i detta stycke är
dock fullkomligt ohistorisk. Sigrid den fagra tillhörde icke någon
obemärkt ätt, utan var tvärtom en högboren kvinna, vilken tyckes
hava varit stolt över sin börd, och Bengt lagman var ingalunda bror
till Birger Jarl, utan sonson till dennes broder. Han och hans
dotter tillhörde således den mäktiga folkungasläkten, och genom
sin moder var Birgitta därför befryndad med det regerande konunga-
huset, vilket betydde mycket på en tid, då släktförbindelsen spelade
en så stor roll. Hennes moder Ingeborg var också medveten om
det lysande i denna börd, och Birgitta-legendens författare anse sig
därför skyldiga att taga henne i försvar för högmodssynden, vilken
den allmänna meningen tyckes hava förevitat henne: »Hon dolde
sin fromhet — säga de förskönande — och uppträdde i enlighet
med högättade kvinnors sedvänja.» Ingeborg Bengtsdotters syster,
fru Karin på Aspanäs, hos vilken Birgitta efter moderns död upp’
fostrades, skildras ock i legenden såsom en stolt och viljestark
kvinna. Detta drag tillhörde således hennes släkt.
Lagman Birgers höga börd uppbars av ett motsvarande politiskt
inflytande och av en förmögenhet, som väl kunde kallas furstlig-
Birger Birger Persson var på sin tid den kanske mest betydande mannen
Persson, j landet. Han var lagman för Sveriges förnämsta landskap — Tiunda-
land —, och då de tre gamla folklanden, Tiundaland, Attundaland
och Fjädrundaland, sammanfördes till en lagsaga, var det Birger
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
