Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Universitet och skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av en Uppsalastudent, Olaus Johannis Gutho, genom vilka vi få en
föreställning om karaktären av undervisningen vid vårt äldsta uni-
versitet. Han vistades vid universitetet under åren 1477—1486 och
åhörde därunder Ericus Oláis föreläsningar över Regule sacre théo-
logie, över Matthæus’ evangelium, hans utläggning av Petrus Ble-
sensis De confessione, över Bonaventuras Breviloquium de sancta
trinitate och Hugo de S. Víctores De operibus trium dierum, tro-
ligen ock Ericus Oláis förklaringar av söndagsevangelierna och vissa
delar av Nya Testamentet; vidare hörde han Andreas Brusens före-
läsningar över Aristoteles’ Liber priorum analyticorum, Johannes de
Mechelinias över Aristoteles’ De anima, Petrus Oláis över Aristo-
teles’ Prædicamenta, Liber de interpretatione, Liber elenchorum
och physicorum samt även över några av Albertus Magnus’ skrifter
i logik; slutligen Peder Galles föreläsningar över vissa av Por-
phyrins’ och Aristoteles’ skrifter. Undervisningen var således liksom
vid alla utländska universitet begränsad till filosofi samt — ehuru
i vida mindre grad — till teologi, och föreläsningarna bestodo i
utläggningar av vissa texter. Om antalet av de studenter, som be-,
gagnade sig av denna undervisning, hava vi inga underrättelser.
Men många ha de nog ej varit. De, som kunde få bostad i kom-
munitetet på Studentholmen, voro väl ej fler än en tjugo à trettio,
och de, som fingo skaffa sig egna bostäder, voro kanske dubbelt
så många. Lång blev heller icke denna första period i Uppsala uni-
versitets historia, och omkring 1517 tyckes dess verksamhet alldeles
hava upphört.
HDess existens röjer emellertid ett ökat bildningsintresse hos 1400- Skolor,
talets svenskar, och detta intresse visar sig ock på den lägre under-
visningens område. De äldsta skolorna, som uppstodo på 1200-
talet, hade varit domskolor, och dessa hade från början blott varit
avsedda för blivande präster. Men efter vad det förefaller, hade
även andra av stiftsstadens barn där fått åtnjuta undervisning, och
i städer, som icke voro stiftsstäder, inrättades ofta stadsskolor, så
i Stockholm, Örebro, Nyköping, Kalmar, Skänninge, Enköping,
Söderköping, Vadstena och Arboga. I regeln var läraren blott
en, men han tyckes hava delat lärjungarna i tre klasser, som han
Växelvis undervisade. Undervisningen var naturligtvis den mest
primära, innanläsning, skrivning, något räkning och framför allt latin.
Men någon gång tyckes man hava gått längre. Så finnes i Uppsala
universitetsbibliotek en handskrift, som kastar ett visst ljus över
undervisningen i Skänninge stadsskola. På 1460-talet var där en
lärjunge från Jönköping, Thorstanus Johannis, som gjort några an-
teckningar om den undervisning, han åtnjutit. Enligt dessa finna
25 — Illustrerad Svensk Litteraturhistoria. I. 385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
