Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Unionstidens världsliga litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• VJ
Visby-
visan.
Historiska
visor.
denna behandlar sitt ämne i en tjugo till trettio strofer, kan en
romanvisa svälla ut till över hundra. I stället för balladens knappa,
koncentrerade framställning hava vi här en bred, utförlig målning.
Äventyr följa på äventyr — vanligen i främmande land; just då
knuten synes lösa sig, stöta nya förvecklingar till, nästan såsom i
romans bretons, vilkas slappa moral också går igen, och med denna
brist på högre sedlig kraft förena sig en sentimentalitet och en
överdriven ridderlighet, som ofta stå på gränsen till det löjliga.
Men just dylika inslag möta oss även i Hagbardsvisan. Hagbards
och Signes kärlek vaknar, innan de ännu sett varandra, och hellre
än att sönderslita ett av Signes huvudhår låter Hagbard föra sig
till galgen — detta är romanvisa och ej kämpavisa. De övriga
romanvisorna —■ Flores och Margareta, Torkil Troneson, Axel och
Valborg m. fl. — blevo måhända först under reformationstiden be-
kanta i Sverige.
Med all sannolikhet ha de aldrig varit några dansvisor, och det
torde kunna ifrågasättas, om en fördansare någonsin kunnat lära
sig de 171 stroferna i Torkil Troneson utantill. Romanvisan var
väl därför blott en dikt, som upplästes eller sjöngs — att döma
av stilen i adliga kretsar, under det att den gamla balladen där-
emot såsom dansvisa fortlevde hos den svenska allmogen.
Men utom stev, kämpavisor, romanvisor och ballader har unions-
tiden ock en annan episk-lyrisk dikt. Att denna heller icke var
dansvisa, framgår redan därav, att den saknar omkväde. Det är
den historisk-politiska visan.
Historiska dikter funnos säkerligen långt tillbaka i tiden, och på
tal om Erikskrönikan sökte jag visa, att dylika nog lågo bakom
dess äldre partier. Även klosterrovsvisorna kunna ju i någon mån
betraktas såsom historiska, likaså finnes — ehuru visserligen blott
på danska — en ballad om striden mellan konung Birger och hans
bröder. Men dessa äldre historiska dikter voro ännu ballader. På
övergången till unionstidens historiska diktning står däremot en
visa, som vi tyvärr icke hava kvar i den ursprungliga formen, men
som är av ett stort intresse. Den behandlade Visbys erövring 1361,
och i Strelows Guthilandiske crónica (1633) berättas härom åtskil-
liga sägner. Förklädd till köpman reste konung Valdemar till Got-
land och tog där in hos en rik köpman, Unghans, vars dotter i
hemlighet blev hans älskarinna. När fadern upptäckte detta, gav
han den förklädde konungen en örfil, och med detta fick Valdemar
Atterdag hålla till godo. Men konungen reste landet runt, begav
sig ofta in i Visby och spejade ut, var han lämpligast kunde an-
gripa med sin flotta. Det är den ena traditionen. Ett stycke längre
43«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
