Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Olavus Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OLAVUS PETRI
Gustav Vasa och reformationen.
Den synpunkt, ur vilken Gustav Vasa såg den
nya rörelse, som i början av hans regering
uppstått i Tyskland, var den politiska, och
därom är intet ont att säga, ty han
betraktade saken så, som Sveriges konung
borde. Med sin klara blick insåg han genast,
att orsaken till medeltidens alla olyckor låg
i den svaga konungamakten. Konungen var
den enda sammanhållande enhet, som
förenade alla de kämpande korporationerna och landskapen till ett
rike, men unionstidens konungamakt var blott en lekboll i de
politiska fraktionernas hand, och konungen, vars skattkammare
vanligen var tom och vars ämbetsmän utgjordes av självrådiga, nästan
oberoende läntagare, saknade all makt att genomdriva sin vilja.
Landets räddning var således en mäktig konung, men på Gustav
Vasas tid betydde en mäktig konung detsamma som en rik
konung, som själv kunde avlöna sina ämbetsmän och därför tvinga
dem att lyda.
Förr än han kanske hade hoppats, visade den protestantiska
rörelsen honom vägen: att indraga kyrkans överflödiga rikedomar, och
Gustav Vasa var alldeles för mycket konung för att av några
dogmatiska betänkligheter låta hindra sig från att välja denna utväg,
som för övrigt var den enda möjliga. Den katolska kyrkan var
dessutom konungamaktens farligaste fiende, ärkebiskoparna och de
högre prästerna hade varit unionspartiets chefer, och i påven erkände
de även i världsliga ting en herre över konungen. Kyrkan var
således en makt, som det nya statsskickets grundläggare måste
krossa, så vida han ville nå sitt mål, och Gustav Vasa tvekade så
mycket mindre, som han med sin nyktert praktiska uppfattning
helt visst kände sig mera tilltalad av Luthers lära än av
katolicismen.
Men alldeles mot landets önskan och utan något understöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0050.html
