Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Reformationstidens vandalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klemming, som i detta fall, genom sina razzior i kammararkivet,
bröt vägen för dessa forskningar, intresserade sig emellertid endast
för den tryckta litteraturen. Att emellertid även
pergamentshandskrifterna voro av ett stort värde, borde dock redan då hava
varit klart. Så påträffade man 1867 i Hälsingfors såsom omslag
till gamla räkenskaper två blad av den berömda medeltidsskriften
Um styrilsi kununga ok höfþinga, och genom detta fynd löstes
avgörande en litterär strid. Något manuskript till arbetet var
nämligen förut icke känt. 1634 hade Bureus utgivit en tryckt upplaga,
men av åtskilliga kritiker i senare tid stämplades denna edition
såsom ett falsarium av Bureus, och man betvivlade, att här verkligen
förelåg en skrift från medeltiden. Genom det nya fyndet blev
äktheten avgörande bevisad. Även andra fornsvenska fragment
hava återfunnits bland dessa omslag, ehuru jämförelsevis få — och
av lätt insedda skäl. Den på svenska avfattade litteraturen i våra
kyrkor och kloster var ju försvinnande liten mot den latinska;
dylika svenska handskrifter funnos i regeln blott i nunneklostren.
Men för kännedomen om vår medeltidskultur är naturligtvis den
latinska litteraturen minst lika viktig. Riksbibliotekarien Collijn
började därför en ny undersökning av kammararkivet och fann där
icke mindre än 25,649 pergamentsblad, härrörande från medeltida
svenska bibliotek. Av dessa voro endast 1,146 tryckta, de övriga
24,503 handskrivna. Såsom han påpekar, hava flera av dessa en
gång varit verkliga praktcodices, försedda med rikt utstyrda initialer
och konstfullt målade miniatyrer. Dessa handskrifter, som på detta
sätt återfunnits, äro ytterst värdefulla och kasta ett delvis nytt ljus
över den medeltida kyrkans historia i Sverige, särskilt över den
äldsta svenska kyrkans beroende av den engelska, men även av
flera såsom förlorade ansedda arbeten hava fragment anträffats.
Ännu så länge stå vi dock blott vid början av dessa
undersökningar, och utom i kammararkivet finnas dylika blad även i
riksarkivet, krigsarkivet, länsarkiven m. fl. depåer för gamla handlingar.
Av Collijns undersökningar synes framgå, att denna bokvandalism
börjat tämligen kort efter Västerås riksdag. De äldsta räkenskaper
i kammararkivet, som äro bundna i dylika pergamentsomslag, äro
från 1531, men sedan pågår förstöringsarbetet ända fram till
1620-talet, då Gustav Adolf synes hava hejdat det. Fogdarna lade helt
enkelt beslag på närmaste kyrkas boksamling och begagnade
pergamentet såsom omslag till de räkenskaper, de skickade in. Så ha
de flesta bladen av Uppsalamissalet påträffats kring räkenskaper
från Uppland, av Strängnäsmissalet kring handlingar från
Södermanland och Närke. I Stockholm anlitade man i stor utsträckning det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
