Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Reformationstidens vandalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Franciskanerbiblioteket.
Även av vårt därnäst största bibliotek, franciskanernas i
Stockholm, finnas några rester kvar — tack vare icke protestanternas,
utan den katolska reaktionens intresse för dessa gamla bokskatter.
Munkarna på Riddarholmen fingo kort efter reformationen giva sig
i väg från sin gamla bostad, som allt mer och mer fick förfalla.
Murarna ramlade, och platsen kring klostret användes till
avstjälpningsplats för stadens orenlighet. En kort tid efter
reformationen hade emellertid de återstående nunnorna i S. Klara kloster
fått flytta dit, emedan man redan 1527 började riva alla kloster ute
på malmarna, av vilka det största var S. Klara. Med sig förde
nunnorna sitt bibliotek, så att klostret nu fick två bibliotek, dels
deras, dels de forna munkarnas. Såsom jag redan nämnt, plundrades
väl dessa samlingar flitigt av reformationstidens pergamentsrövare,
men då Johan III tillträdde regeringen, fanns ännu åtskilligt kvar i
de båda biblioteken, som då överlämnades till det kollegium, som
konungen grundade i klostret och om vilket jag sedan skall tala.
Troligtvis fördes också dit resterna av de andra gamla
klosterbiblioteken i närheten. Vidare lade regeringen beslag på de böcker,
som ännu funnos kvar i Uppsala domkyrkas libri, samt på den
nyligen avlidne, ärkebiskop Laurentius Petris enskilda boksamling.
Ytterligare skänkte konungen dit en del av sitt eget välförsedda
bibliotek — ty både han och Erik XIV voro stora bokköpare —
och slutligen skickades icke så få böcker dit från jesuiterna i
Belgien och Polen. Man hade således åter fått en ganska betydande
samling till stånd — den första under protestantisk tid — men
dess livslängd blev ganska kortvarig. På 1580-talet måste jesuiterna
lämna Stockholm, och därvid medförde de större delen av kollegiets
bibliotek, som sedan fördelades mellan jesuitkollegierna i
Braunsberg och Riga. Men ännu en gång skulle det vända tillbaka till
Sverige. Gustav Adolf erövrade som bekant både Braunsberg och
Riga, och de där förvarade biblioteken skänkte han till Uppsala
universitet, vars bibliotek räknar sina anor just från denna 1621
gjorda donation. Böckerna befinna sig således nu i Uppsala, och
flera av dem hava genomgått ganska märkliga öden, så t. ex. en bok,
som tillhört den berömde astronomen Kopernicus, vilken i denna
gjort några mycket märkliga anteckningar. Boken skickades såsom
gåva till Stockholmskollegiet, kom sedan tillbaka till Polen för att
ånyo skickas till Sverige, denna gång såsom ett krigsrov.
1500-talet ger oss således skådespelet av de medeltida
bokskatternas förstöring.
Denna likgiltighet för de gamla biblioteken berodde naturligtvis
därpå, att hela den medeltida kulturen hade blivit den nya tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0084.html
