Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Skolor och universitet under 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra fingo hjälp från enskilda, de flesta från ärkebiskop Laurentius
Petri. Det vanligaste sättet att giva dem underhåll bestod i att
med någon svensk skeppare skicka dem varor, som de sedan fingo
själva försälja, spannmål, järn, smör o. s. v. I regeln ackorderade
studenten in sig i maten hos någon borgare för ungefär 30 daler
om året, och de, som inga pengar hade, kunde, om det fanns plats,
få komma till den s. k. allmänneliga disken, där de fritt bespisades.
Undervisningen var fortfarande, i stort sett, densamma som under
medeltiden, d. v. s. företrädesvis aristotelisk filosofi, ett
älsklingsämne, för vilket t. o. m. teologien fick träda tillbaka. Med grekiskan
— skriver en student — hava vi ännu icke ens gjort början, ehuru
vi veta, att kännedom om detta språk är ytterst nyttig för alla,
som gå den lärda vägen.
Uppsala universitet återupprättas.
Med Erik XIV kom emellertid en renässansfurste på tronen, och
han hade tydligen för avsikt att återupprätta Uppsala universitet,
men icke såsom den medeltida institution, som det förut varit, utan
som en humanistisk högskola. Frans I i Frankrike hade kort förut
gjort detsamma, då han skapat Collège de France, till en början
blott med tre professorer, men professorer icke i filosofi utan i
grekiska, hebreiska och latin. Särskilt var en lärostol i grekiska
kännetecknet på ett humanistiskt universitet i dess skillnad från ett
medeltida. Och det var ock en professur i detta ämne, som Erik
XIV 1566 inrättade i Uppsala. Kort därefter blev emellertid den
olycklige konungen utbildat sinnessjuk, och han kunde således ej
fullfölja det gjorda uppslaget. Men företaget hade i alla fall
kommit i gång, och Johan III anställde ytterligare några professorer.
Tyvärr avbröts dock ännu en gång utvecklingen därigenom, att
konungen i Stockholm sökte skapa ännu en högre
undervisningsanstalt.
Pædagogium theologicum.
Johan III:s älsklingsbarn var som bekant den s. k. liturgien. Han
drömde om en försoning mellan de stridande kyrkorna, men för
genomförandet av sina planer behövde han ett mera bildat och
kunnigt prästerskap än det, som fanns, och han insåg därför
nödvändigheten av att skapa en högre teologisk bildningsanstalt. Att
han ej förläde denna till Uppsala, utan till Stockholm, berodde
tydligen därpå, att han ville hava den under sin speciella uppsikt, och
dessutom voro professorerna i Uppsala sträva och omedgörliga
lutheraner. 1576 — samma år som liturgien utkom — inrättade
han därför ett »Pædagogium theologicum» i det forna
gråmunkeklostret. De präster, på vilka han hoppats, kommo emellertid icke,
och han måste nöja sig med studenter. Ett trettiotal dylika fingo
nu bostad och underhåll i klostret. Men till chef för det nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0091.html
