Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Skolor och universitet under Gustav Adolfs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det mesta av sin huma-
syn-
bildningen vara kristlig;
därför vara katekes, på
pro-
han
förste, som insett den vittgående skillnaden mellan hednisk och
kristen världsåskådning, och hans mål hade varit en bildning, byggd
på rent kristlig grund. Ramisterna voro således fiender till aristo-
telikern Melanchthons skolplan med dess själlösa regelplugg; huvud-
vikten borde enligt deras mening läggas mindre på grammatiken
än på läsning av klassiska författare — dock endast av sådana,
vilka icke stötte genom sin utpräglat hedniska världsåskådning.
Ramisterna sågo därför ej ogärna, att de antika auktorerna utbyttes
mot nylatinska. Men framför allt skulle
huvudämnet på skolans ståndpunkt borde
universitetets teologi.
I Sverige förlorade emellertid ramismen
nistiska karaktär och krympte samman till luthersk dogmatism. Det
var för denna ramism, som Paulinus blev den främste målsmannen.
För vår tid förefaller hans bildningsideal ensidigt, men det var
framkallat av den hårda politiska och kyrkliga nödvändigheten, och
i varje fall var Paulinus den förste, som med verklig hänförelse
ägnade sig åt folkundervisningens sak. Genom honom gjordes
denna till en bland kyrkans viktigaste uppgifter, och att avhjälpa
dess brister blev målet för en följande, mindre hård och kamp-
uppfylld tid. Samma åskådning som i det nyss citerade talet,
Oratio de studio s. theologiæ recte inchoando, ligger till grund
för hans mest betydande arbete Ethica Christiana, som i sju delar
utkom mellan åren 1617 och 1630. Detta väldiga arbete — ett bland
de största någon svensk man dittills åstadkommit — var ursprung-
ligen avsett att vara en handbok vid den kateketiska undervisningen,
men hade så småningom svällt ut till ett kolossalt encyklopediskt
verk, som från den lutherska teologiens synpunkt behandlade icke
blott teologiska, utan även sociala, moraliska och politiska frågor.
Han hade här givit sin samtid en sammanfattning av ultraprotestan-
tismens åsikter, klart och bestämt formulerade, och ur den
punkten kan hans Ethica väl kallas ett storverk.
Paulinus verkade dock icke blott genom sina skrifter. Till
fessor i Uppsala hade han utnämnts 1593, men 1608 kallades
till biskop i Strängnäs, och därmed inleddes hans egentliga arbete
i folkupplysningens tjänst. Han började med stiftets präster. Vid
synodalmötena tvingades dessa att predika och disputera; dessa
möten fingo nästan karaktären av akademiska examina, och där-
igenom utbildade Paulinus prästerna till lutherska teologer, vilka
kände och kunde försvara den augsburgiska bekännelsen samt därför
även voro i stånd att uppträda såsom verkliga församlingslärare.
Samtidigt utgav han flera mindre kateketiska arbeten och övervakade
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
