Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Skolor och universitet under Gustav Adolfs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■■
Det är dessa tankar, som genomgå den
Rudbeckius vid olika tillfällen höll till
han sökte även praktiskt att tillämpa
professorstid utan även såsom biskop-
Den anda, som går igenom detta av en
uppburna tal, var icke längre den ensidiga
— snarare förnimma vi här den nyare tidens
är bildningens och den vetenskapliga forsk-
Rudbeckius prisar, och det ideal, som här
någon rätt att döma. Jonas Magni vågade ej heller sätta förnuftet
som en jämnbördig kunskapskälla vid uppenbarelsens sida, men
han ville dock tillmäta det någon betydelse. I denna blygsamma
sats låg uppslaget till den filosofiska forskningens frihet. Nästa
steg, som en följande tid skulle taga, var att erkänna uppenbarelse
och förnuft såsom likaberättigade kunskapskällor. Men denna stånd-
punkt var naturligtvis svår att i praktiken fasthålla, ty då uppenbarelse
och förnuft icke stämde överens, måste endera fälla utslaget. Vid
en oupplöslig motsägelse kunde man icke bliva stående, och upp-
lysningstidevarvets filosofi gav, såsom vi veta, utan tvekan utslaget
till den fria tankens förmån. Men uppslaget till denna utvecklings-
serie ligger, vad Sverige beträffar, i Jonas Magnis skrifter. Någon
mera ingripande betydelse fick striden mellan Paulinus och Jonas
Magni dock ej. Nyaristotelismen utvecklades ej i den riktning, som
man av Jonas Magnis första skrifter kunnat vänta. Den blev såsom
filosofisk åsikt snart lika formalistisk som den gamla aristotelismen
och mynnade ut i ett ofruktbart och löjligt disputationsväsen.
Rud- Av större betydelse har detta filosofem varit såsom pedagogisk
beckius. åsikt, och den man, som här gick i spetsen, var Johannes Rudbeckius.
Född 1581, anställdes han 1604 såsom professor vid Uppsala uni-
versitet, där han tillträdde sitt ämbete med en oration De literarum
et scholarum utilitate.
glödande hänförelse
ultraprotestantismens
första vingslag. Det
ningens välsignelser
hägrar för honom, är vida mera rikt och allsidigt än det, efter vilket
Paulinus hade strävat. Då denne tänkt bekämpa jesuiterna genom
en strängt teologisk-protestantisk bildning, vill Rudbeckius slå dem
på deras egen mark. Den nya bildning, om vilken han drömde,
skulle icke blott vara teologisk; den skulle framför allt vara
humanistisk, och vi skulle icke, därigenom att vi själva försummade
dessa studier, driva den vetgiriga ungdomen över till de bättre
ordnade jesuitseminarierna.
följd av ypperliga tal, vilka
universitetets ungdom, och
dem, icke blott under sin
1619 hade han nämligen blivit biskop över Västerås stift, och med
sin väldiga kraft ägnade han sig åt detta nya kall. En biskop var
för det ädlare protestantiska åskådningssättet i främsta rummet den
andliga bildningens vårdare; så hade ämbetet uppfattats av bröderna
Petri, och så uppfattades det ännu av Tegnér. Men få hava livligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
