Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Skolor och universitet under Gustav Adolfs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
í i iA-M * 1
1613 privilegier för universitetets förste boktryckare, Eskil Mattsson,
fre år senare fick universitetet sin egen bokhandlare, Ericus Petri,
som då fick rätt att tullfritt införa böcker. Såsom vi strax skola
se, skapade Gustav Adolf ock ett stort och rikhaltigt universitets-
bibliotek, och först genom honom fick man en någorlunda duglig
universitetsbyggnad. Då universitetet 1593 återupprättades, skänktes
dit de förfallna hus, som lågo runt kring domkyrkan och som
under medeltiden tillhört domkapitlet, men av Gustav Vasa in-
dragits till kronan. De voro till ytterlighet bofälliga, enär de på
närmare hundra år ej underhållits eller reparerats, och i dem fuimos
blott två föreläsningssalar, en större och en mindre, av vilka egent-
ligen blott den större kunde användas. Gustav Adolf lät nu 1623
uppföra en stor ny universitetsbyggnad, Gustavianum, varigenom
möjlighet bereddes att öka föreläsningarnas antal. Men viktigast
var den stora gustavianska donationen 1624, genom vilken univer-
sitetets förut så klena och ständigt vacklande ekonomi ställdes på
en säker grund. Detta år skänkte nämligen Gustav Adolf till Upp-
sala universitet en betydande del av sina egna arvegods, mer än
Ve hundra hemman i Uppland och Västmanland, och på denna
donation har universitetet sedan vilat. Ända till mitten av 1800-
talet bestriddes universitetets alla utgifter från denna fond, och
nagra statsanslag förekommo icke.
Nu var det också möjligt för Gustav Adolf att utveckla universi-
tetet från ett prästseminarium till ett verkligt universitet enligt den
tidens fordringar. Såsom vi minnas, hade professorernas antal 1593
blott varit sju, av vilka tre teologer, och 1609 hade antalet faktiskt
nedgått till fyra. 1 de konstitutioner, som Gustav Adolf 1626 ut-
färdade för universitetet, kunde han däremot höja antalet till aderton,
°ch huvudvikten lades nu på lekmannadisciplinerna. Förut hade
det praktiskt taget funnits blott en enda fakultet, den teologiska;
nu tillkommo en juridisk, en medicinsk och en relativt manstark
filosofisk. Juristerna voro två, en i svensk och en i romersk rätt,
läkarna likaledes två, en i teoretisk och praktisk medicin och en
1 fysik, botanik och anatomi.
Inom den filosofiska fakulteten skulle enligt 1626 års statuter
finnas tre professurer i matematik, men däremot icke någon i na-
turvetenskap, beroende därpå att naturvetenskaperna då ansågos till-
höra den medicinska fakulteten. Till matematiken räknades emel-
lertid mekanik, optik, astronomi samt även byggnadskonst, och
de olika disciplinerna fördelades mellan de tre representanterna,
s°m särskilt ålades att taga hänsyn till matematikens praktiska
tillämpning på lantmäteri, krigskonst, arkitektur m. m. De övriga
c<99
r ./a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
