Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Skolor och universitet under Gustav Adolfs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOI
O
även ur en annan synpunkt voro den tidens föreläsningar
tillfredsställande. Studenternas bildningsgrad var nämligen
olika, och någon studentexamen förekom som sagt icke. I
•äste upp ett stycke och lade vidare ut det. I
således icke över de s. k. fyra monarkierna, d. v.
ett verkligt universitet. Att resultatet emellertid blev ganska ma-
gert, berodde på omständigheter, över vilka han ej hade någon
makt. Man hade fått professurer, men några vetenskapsmän funnos
ej inom landet och för övrigt knappt heller i det samtida Tyskland,
av vars kultur det halvtyska Sverige då ännu stod i så starkt be-
roende, att vårt land snarast kunde betraktas såsom en avlägset
liggande och i andligt avseende efterbliven tysk provins.
En annan orsak till den långsamma utvecklingen låg i den akade-
miska slentrian, från vilken man icke kunde frigöra sig varken i
Sverige eller i mönsterlandet Tyskland. Föreläsningsmetoden hade
man ärvt från medeltiden, då inga böcker funnos. Nu funnos böc-
ker, men med dylika tyckas studenterna hava varit mycket klent
försedda, universitetsbiblioteket var praktiskt taget icke tillgängligt
för dem, och studenterna läste därför icke såsom nu, utan hörde
blott föreläsningar, som dikterades för dem. Vad nu de tre språk-
disciplinerna beträffar, hebreiska, grekiska och latin, gjorde det
mindre, ty föreläsningarna bestodo här ■— liksom delvis ännu i våra
dagar - av interpretation av någon klassisk auktor. Men även i
historia, statskunskap och filosofi hade man ej kommit längre.
Man tog ett arbete, t. ex. Ramus’ retorik eller Sleidanus’ krönika,
historien kom man
, , . . s. antiken, som
Sleidanus behandlat i sin krönika, och man tog ingen hänsyn till
den föreskrift, som Gustav Adolf givit: att flitigt se till, att svea
°ch göta konungars historia liksom universitetets egna öden blevo
, ty fäderneslandets historia förelästes alls icke under 1600-
kända,
talet.
Men
mindre
mycket
*626 års konstitutioner föreskrives väl, att de, som ville bliva studenter,
skulle examineras av den filosofiska fakultetens decanus. De som
därvid befunnos okunniga och som icke hade särskilda informatorer,
skulle då skickas till skolan eller till plogen. Men ända in på 1800-
talet var denna decanusexamen en ren formalitet, vars enda syfte
’yckes hava varit att bereda den för tillfället fungerande dekanen
nagra sportler, och faktiskt tyckes vem som helst hava kunnat
bliva student. Exempel från denna tid finnas ock, att en yngling
fàrst en tid studerat vid universitetet och sedan vid ett gymnasium.
Men betänkligast var, att även rena småbarn fingo skriva in sig vid
universitetet, ehuru de visserligen i så fall åtföljdes av en infor-
mator; så t. ex. blev Johan Lilliehöök student vid sju års ålder.
».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
