Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Vetenskapen vid 1600-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E religiösa intressena upptogo under denna Historien,
stormuppfyllda tid så alla sinnen, att den
världsliga litteraturen knappt odlades. Teo-
logi och filosofi voro de förnämsta veten-
skaperna, den klassiska filologien studerades
föga trots allt grammatikplugg vid skolor
och universitet, och i de få naturvetenskap-
liga skrifter, som under denna tid sågo
dagen, är synpunkten uteslutande den teo-
enda
Men
Petris
logisk-filosofiska, icke den naturvetenskapliga. Blott en
vetenskap bildar härifrån ett undantag, och det är historien.
1 motsats mot vad man kunnat vänta blev icke Olavus
krönika mönstret, utan i stället Johannes Magnis fantastiska fabel-
historia. Det är Johannes Magnis idéer, som återfinnas hos Messenius,
Laurentius Paulinus och Baazius. Johannes Messenius, näst Olavus
Petri vår mest betydande äldre historieskrivare, yttrar själv, att han
vördat Johannes Magni såsom fosterlandets ypperste författare samt
även sökt bilda sig efter denna förebild, och de båda sistnämnda
följa honom fullständigt kritiklöst.
Johannes Messenius (född omkring 1579, död 1636) uppfostrades Messenius.
först i Vadstena kloster och därefter i det berömda jesuitseminariet
1 Braunsberg, som han först vid 24 års ålder lämnade, efter att
hava erhållit en grundlig — efter svenska förhållanden rent av
överlägsen — humanistisk bildning. Hans dröm vid denna tid var
antagligen att såsom sekreterare eller historiograf hos någon stor
herre förvärva sig ära och ekonomiskt oberoende, och besjälad av
den mest brännande ärelystnad var han ej så synnerligen nogräknad
°m de medel, genom vilka han hoppades nå detta mål. Han för-
sökte först den vanliga vägen och uppvaktade Ermelands biskop
Betrus Tylicki med en dikt; troligen i anledning av denna anställdes
han såsom föreläsare vid biskopens hov. Då Tylicki kort därefter
erhöll ett nytt stift, hyllade Messenius hans efterträdare, Simon
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
