Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Skönlitteraturen vid 1600-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt kastades i fängelse, och nu började dem emellan en process,
spännande som en roman. Wivallius försvarade sig som ett lejon,
och först då alla utvägar voro stängda, grep han till flykten samt
nådde efter åtskilliga äventyr över svenska gränsen. 1 Stockholm
häktades han ånyo, och proc.essen började på nytt. Den fördes
med växlande framgång, och Wivallius’ rent överlägsna talang utveck-
lade sig nu i hela sin glans. Han författar den ena inlagan efter
den andra, med böneskrifter på vers och prosa, med ritningar och
fantastiska förslag uppvaktar han de mäktiga, än uppträder han
såsom den skarpsinnige juristen, än såsom den patetiske skalden,
än såsom den kvicke, bekymmerslöse vagabonden, som hånar och
gycklar med sin motståndare — och man. märker, huru detta spän-
nande spel, vars insats var hans huvud, fyller honom med liv och
lust. Slutet blev likväl, att han på hösten 1634 deporterades till
Kajaneborg i Finland, sedan han redan tillbringat omkring fyra år
i rannsakningsfängelset, en period, som han likväl då och då för-
kortat genom lyckade rymningar.
I det ohyggliga Kajaneborg tillbringade han sex långa år under
de gräsligaste lidanden, men fortfarande spänstig och kämpande för
sin frihet. Då emellertid fästningens portar 1641 öppnades för
honom och han ånyo trädde ut i livet, var han i viss mån en annan
man än den yngling, som sexton år förut dragit ut att söka lyckan.
Livet hade tämligen omilt behandlat honom, lidanden, åren och
världserfarenheten hade.fått bukt med fantasimänniskan hos honom,
och endast den själviske, kallt beräknande intrigmakaren stod kvar.
Det var denne, som nu skulle bryta sig en ny bana. I viss mån
lyckades detta. Hans sällskapstalanger satte honom i stånd att
förvärva några mäktiga gynnare, genom vilkas bemedling den f. d.
straffången blev anställd såsom auditor vid gardet, hans samvets-
löshet och hans virtuositet såsom brännvinsadvokat gjorde det lätt
för honom att roffa de borgare och bönder, vilka råkade ut för
honom, och »Seigneuren och Auditeuren Lars Wivallius», som för
sina tjänster av kronan erhållit skattefrihet för sin gård Wivalla,
slutade sina dagar i ett visst anseende år 1669.
Wivallius’ förnämsta dikt är hans liv. Hans äventyr äro verklig-
hetsdikter, som hava sin yttersta källa i en begåvad äventyrares
skaldefantasi, och i livfylld åskådlighet stå hans skildringar av karak-
tärer och situationer vida framför dem, som skrevos i rent litterärt
intresse. Hans framställning av frieriet till Gertrud Grijp — till
större delen senare hopdiktad — hans målning av bröllopsmåltiden
och det därpå följande samtalet, av den dramatiskt spännande flyk-
ten från Kristianstads fängelse o. s. v. — allt detta skulle hava
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
