Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Trettioåriga kriget och den svenska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Med ett ord: utlandet med
på livet, och den nationella
Ökad
beröring
med
utlandet.
Tyskland. Det är också från denna tid, som våra
inredda adelsborgar förskriva sig; jag behöver blott
kända exemplet — Skokloster.
med utlandet, som genom kriget inletts, fortsattes
■ M
1 Endast en ringa del av dessa reseanteckningar är utgiven på tryck; de ojämförligt
tiesta existera ännu blott i handskrift. Några hava först i våra dagar blivit utgivna.
varit ganska livlig, kan man förstå, huru omfattande detta nya vikinga-
tågs inflytelser böra hava varit under de tjugo år, som de svenska
trupperna uppehöllo sig på kontinenten. Att Sverige genom sina
tyska besittningar på sätt och vis blev en del av »det romerska
riket», bör slutligen ej heller förbises,
dess idéer hade ryckt oss närmare in
isoleringens tid var förbi.
Levnadssättet blev ett annat. Ännu
Ogier, det franska sändebudet, anmärka, att riksmarsken, en av
landets rikaste män, bodde föga bättre än en fransk småborgare,
men redan 1649 intygar hans efterträdare, att lyxen i Sverige var
i förhållande till förmögenheten större än i något annat land. Här-
förarna inrättade sig nästan såsom tyska furstar, överallt i landet
reste sig nya, praktfulla slott, uppbyggda för tyskt guld, och dessa
fylldes med konstskatter och andra värdesaker, av vilka skeppslaster
sändes över från
flesta och rikast
nämna det mest
Den beröring
efter dess slut, om ock under andra former. Resor blevo allt vanligare,
men deras mål blev nu ett företrädesvis praktiskt; de gällde nu oftare
de stora industrilanden Holland och England än det renläriga Witten-
berg. De flesta unga adelsmän med någon förmögenhet skickades
till utlandet för att där i de stora städerna och genom umgänge
med berömda män förvärva den världskännedom, som numera ansågs
oundgänglig, och i deras svit fanns alltid någon begåvad, ung ofrälse
student, vilken följde med såsom guvernör och därunder fick tillfälle
att skaffa sig samma bildning som den förmögne, unge ädlingen.
De flesta av de män, som under Karl XI sedermera stego till adelskap
och höga statstjänster, hade börjat sin bana på detta sätt.
En antydan om det väckande, praktiska inflytande, dessa resor
hade, äga vi i den icke obetydliga litteratur av resebeskrivningar,
som nu uppstår.1
Man hade fått blicken öppnad för den värld, inom vilken man
levde, och man sökte draga den största möjliga praktiska fördel av
allt det nya man såg. Petrus de Dacia hade levat över ett år i Paris,
men hans brev innehålla intet om förhållandena i den stora världs-
staden; de handla blott om hans eget själsliv. Nu hade det blivit
denna yttre värld, som i främsta rummet tilldrog sig intresset.
.i. -b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
