Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Boktryckerier och bokmarknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya
tryckerier-
ENSuREN var ett hinder. Men många andra
funnos, och till dem skall jag strax komma.
A den andra sidan hade dock 1600-talets
litteratur övervunnit flera av de svårigheter,
mot vilka det föregående århundradet haft
att kämpa. Vid Gustav Adolfs trontillträde
funnos, såsom vi minnas, blott två alldeles
förfallna tryckerier i landet. Under hans
regering och likaså under hans efterträdares
ökades de snabbt, så att det vid århundradets slut fanns icke mindre
ar> sex tryckerier blott i huvudstaden. Dessutom hade andra upp-
stått i stiftstäderna. I Uppsala och Åbo funnos vid 1700-talets in-
£ang två och ett i var och en av städerna Västerås, Strängnäs, Lin-
köping, Göteborg, Lund, Jönköping och Viborg. I hela landet hade
fr) ckeriernas antal således vuxit från två till sjutton, och foga vi till
denna lista dem, som existerat en tid, men nedlagts, blir listan
ganska ansenlig. Några tryckerier voro tämligen välförsedda. Keysers
kade 26 olika latinska och tyska stilsorter samt en grekisk och två
hebreiska, han hade eget stilgjuteri, åtta tryckpressar, egen bok-
bindarverkstad, och vid inspektionen 1694 fick han därför det vits-
ordet, »att ett så gott och välbeställt tryckeri finnes icke här i
riket och knappt hos många i Tyskland».
Men likväl arbetade ett 1600-talstryckeri under mycket svåra för-
hallanden. Rent formellt bildade Stockholms boktryckare visser-
hgen icke ett skrå, men de hade sammanslutit sig till en s. k. so-
C)etet, inom vilken 1621 års generalämbetsskrå mycket rigoristiskt
fillämpades. Dessutom gällde för boktryckarna en sedvanerätt, som
’äl aldrig blev offentligen stadfästad, men som icke dess mindre
dfiämpades och erkändes.
lärpojken antogs på ett tryckeri, var han i regeln mellan tolv
och femton år. I hans namn gjorde målsmannen upp ett ackord ,attnin"£.n-
n,t’d mästaren, enligt vilket denne mot en stipulerad summa åtog
Skråför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
