Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm utan gensägelse landets centrum. Dess utländska han-
del utgjorde, enligt vad Odhner uppgiver, i anseende till kapital-
värde och tullavkastning omkr. 5/g av Sveriges och Finlands samt-
liga städers. Påtagliga bevis på det ökade handelsintresset hava
vi i den första bankens upprättande (1656), i stiftandet av flera
handelskompanier och i försöken att grunda ett svenskt kolonial-
välde.
Denna handelns pånyttfödelse, särskilt huvudstadens merkantila
uppsving, återverkade även på litteraturen. Även borgerskapet
hade nu fått litterära intressen. I en partiskrift från 1650 heter
det: »Sedan borgmästarna begynt tala franska och italienska och
hava en bok eller några under armen, när de komma till ämbetet,
så blir det så gement att tala om salt och kläde; då måtte man
låta höra, vad Tacitus säger och huru vid hovet tillgår».
För de flesta av 1600-talets borgare sträckte sig väl de litterära
mtressena ej längre än till smaken för bröllops- och begravnings-
dikter, men de borgerliga festerna hade dock fått en mera litterär
karaktär än förut, och den omständigheten, att man nu fått ett skrå
av yrkespoeter, häntyder på, att poesien — låt vara i dess mest
prosaiska och kälkborgerliga form — i viss mån blivit en nödvän-
dighetsvara även för den burgna medelklassen, särskilt i huvud-
staden.
Först nu blir litteraturen fast knuten till huvudstaden. Där Stockholm
verka de flesta av landets mera betydande diktare; vid dess sida och ,lttera-
. turen,
nailer sig Uppsala visserligen ännu uppe, men redan under frihets-
tiden betecknas även universiteten såsom — i litterärt avseende —
småstäder; den gustavianska tiden driver ett nästan obarmhärtigt
gyckel med »de Lundska muserna», och de Uppsaliensiska slippa
knappt bättre undan, d. v. s. huvudstaden känner sig allt mer och
’■ner såsom landets andliga centrum, och denna huvudstadens
litterära livskraft är också mätaren på landets.
Publikens smak är alltid i hög grad bestämmande för litteraturen.
P’en nya bildade publiken var företrädesvis världslig, världslig var
°ck dess smak, och litteraturen tog naturligtvis ett starkt intryck
härav samt blev — väl ej kvantitativt, men kvalitativt — över-
vägande världslig. Även litteratörerna, som förut med få undantag
tillhört det andliga ståndet, visa sig nu i regeln vara lekmän.
Men under 1600-talet var kyrkans makt så långt ifrån bruten, att
den tvärtom vid första blicken synes fullkomligt behärska det all-
männa åskådningssättet. Det lägre folkets läsning var fortfarande,
sasom vi sett, nästan uteslutande religiös, och den nya, mera bil-
dade publiken var ännu jämförelsevis fåtalig. Den världsliga littera-
191
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
