Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stormaktstiden
- Ortodoxismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
196
M
ha
*
’■D
de ändringar, Svedberg gjort i de av ålder brukliga psalmerna, och
särskilt ansåg man, att för stor hänsyn tagits till versens välljud,
under det att psalmboken framför allt borde vara »ren och oanstötlig
för de lärde och ljus och tydlig för de enfaldige»; dels framställdes
anmärkningar mot såväl de uteslutningar av gamla som de tillägg
av nya psalmer, som Svedberg gjort. Då biskoparnas mening gillades
av den i religiösa ting undergivne konungen, kunde således den
Svedbergska psalmboken, vars tryckning Svedberg av egna medel
hade bekostat, ej längre användas. Den blev även ofördröjligen
konfiskerad, och Svedberg erhöll aldrig full ersättning för de utgifter,
han fått vidkännas för arbetets tryckning, som dock skett på rege-
ringens uppdrag.
Den nya psalmboken, som redigerades av de vid det nyssnämnda
mötet församlade biskoparna, blev emellertid endast en reviderad
upplaga av den Svedbergska. Mindre ändringar frånsedda, nöjde
man sig med att utesluta 75 nummer och tillägga 6, så att hela
antalet steg till 413, varjämte man ofta återgick till de gamla läs-
arterna i de psalmer, som Svedberg bearbetat. Denna nya psalmbok,
som 1695 godkändes av Kungl. Maj:t — den är även bekant under
namnet 1695 års psalmbok — utkom året därpå för första gången
av trycket och blev, som bekant, gällande till 1819. 1698 utfärdades
påbud om, att denna psalmbok, och ingen annan, skulle i rikets
kyrkor begagnas.
De uteslutna psalmerna voro i allmänhet de, som Svedberg tillagt,
men även många av dessa hade fått stanna, vilket framgår därav, att
den gamla Uppsalapsalmboken blott innehållit 182 svenska psalmer.
I den definitiva samlingen inrymdes således psalmer av Spegel,
Svedberg, Arrhenius, G. Ollon, Columbus, Lagerlöf, Lindschöld,
I. Kolmodin m. fl.
De mest betydande psalmisterna voro Svedberg, Spegel och Jacob
Arrhenius,1 vars Psalme-Profver utgåvos 1689 samt i ny, tillökad upp-
laga 1691. Dikterna äro i allmänhet enkla och flärdlösa, formen är
ren — kanske bättre än Spegels — men något stort religiöst patos
äga de icke, lika litet som tidens övriga psalmdikter. Ty ett dylikt
finnes i själva verket blott under de betydelsefulla brytningarna i
folkens liv. Det fanns under den första kristna tiden, under Luthers
och Olavus Petris dagar, men detta patos fanns icke på Karl XI:s tid
- psalmbokskommittéernas och de symboliska skrifternas period.
Och där ett dylikt patos icke finnes, där finnes heller icke någon
äkta psalmdiktning. Den andliga folksången — ty en sådan är
psalmen ■ är icke något kommittéarbete, utan denna sång måste välla
1 Född 1642, död 1725 såsom professor i Uppsala.
? 4
’.V
W
il y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0237.html
