Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Ortodoxismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
gjorde skuggsidan av tidevarvets teologiska och kyrkliga strävanden».
Karl XI gav dock vika för stormen, lät indraga boken och anbefallde
dess förnyade granskning. Efter åtskilliga meningsbrytningar erhöll
slutligen ärkebiskop Svebilius i uppdrag att med ledning av de gjorda
anmärkningarna omarbeta Spegels katekes. Svebilius fick endast två ,
månader på sig, men lyckades det oaktat att till allmän belåtenhet
fullborda verket. Denna nya Svebiliska katekes blev därpå 1689
gillad och stadfäst såsom en norm för religionsundervisningen i
hela riket.
Bibelöver- Samtidigt voro Karl XI:s män sysselsatta med ett vida mera om-
sättningen. fattan(je och maktpåliggande arbete — bibelöversättningen. Redan
Laurentius Petri hade varit betänkt på en omarbetning av den första
översättningen, Karl IX och Gustav Adolf likaså, men av ansatserna
blev icke något annat resultat, än att den gamla översättningen
— efter en obetydlig revision — utkom i en ny upplaga 1618. Ej
heller nu nådde man det åsyftade målet. Karl XI nedsatte väl 1691
en bibelkommission, bestående av Erik Benzelius d. ä., Svedberg,
Kolmodin och Rönnow, men då dessa började konferera med den
teologiska fakulteten, som skulle granska deras arbete, visade det
sig, att man ej kunde enas om principerna, och prästeståndet, som
1693 yttrade sig i frågan, uttalade sig i allmänhet emot alla större
förändringar i den gamla översättningen, som man betraktade nästan
med samma ögon, som katolikerna betraktat versio vulgata. Svedberg
tyckes hava stått ensam om sin åsikt, att den nya översättningen
borde — såsom den kungl. instruktionen befallde — troget återgiva
originalet. »Jag bliver — skrev han — vid min mening, som jag
alltid haft och som ingen kan mig den betaga, nämligen att vi borde
hava Guds heliga ord i den mening och det förstånd, som Herren
Gud oss det givit haver.» Men då även ärkebiskopen anslöt sig till
dem, som ville behålla »de gamla ordasätten», och lyckades få frågan
hänskjuten till rikets samtliga konsistorier, avstannade arbetet. 1695
erhöllo väl biskoparna befallning att granska bibelkommissionens
översättning, men då dessa, som i allmänhet voro fiender till en ny
tolkning, i stället föreslogo att med några förbättringar blott omtrycka
1618 års bibel, blev detta också konungéns beslut. Den nya bibeln,
som utkom 1703, skiljer sig således från Gustav Adolfs endast däri,
att några smärre förändringar vidtagits, tryckfel rättats o. s. v., men
i det hela återgiver denna liksom Gustav Adolfs texten i den s. k.
Gustav Vasas bibel.
Det arbete, som reformationens män påbörjat och i vilket de
hade sett den protestantiska rörelsens grundval: ett rent och klart
återgivande av bibelns ord — detta arbete avstannade nu under
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
