Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Svedberg och pietismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krogarne och i månget hus. Och på detta taltes intet på riksdagen.
Glad var jag, att jag själv fick se och höra, huru det egentligen gick till
hos de s. k. pietister. Går det så på andra orter hos dem till, är det
visserligen en stor synd att dessa förtala, lasta, fördöma och förfölja».
Religiösa Även inom statskyrkans råmärken funnos — utom Svedberg —
de, som kommit till insikt om ortodoxismens stora brist. Redan
kyrkan, innan pietismen från Tyskland spritt sig till Sverige, hade röster
höjt sig mot statskyrkans ensidiga formalism. Dan. Ananders
Nova concionandi methodus (1683) — ett i många avseenden
betydande arbete — yrkar starkt på den protestantiska predikans
reformering i mera enkel, kristlig och praktisk riktning, och Oluff
Ekman, författare av Siönödz-löffte (1680), klagar likaledes bittert
över det religiösa livets förfall. Särskilt vänder författaren sig
mot sina ståndsbröder: »Vet man — skriver han — vad som sig
tilldragit i gamla och nya testamentet, vilka kätterier varit hava
och äro, kan man vederlägga dem, kan man klokt och snällt
disputera och svara till allehanda invändningar, ävensom upp-
finna något nytt, artigt och subtilt, då tycker man allt vara väl
beställt». Detta var dock icke det väsentliga. »Vi måste — fort-
sätter han hava den innerliga kärlek, som visar sig i nit och
iver för Guds ära. Men var finnes väl denna kärlek? Hava vi icke
våra ögon mera riktade på underhåll och inkomster än på Guds
ära och de arma fårens föda? Kan man icke frukta, att de flesta
äro nöjda, allenast folket går i kyrkan, brukar Herrans nattvard
och förer ett i någon mån dygdesamt leverne?»
Svarmare. Hos anc[ra yttrar sig denna religiösa rörelse i en utpräglad fiend-
skap mot statskyrkan — såsom hos de av tyska mystiker påverkade
finska svärmarne, Ulstadius, Ulhegius och Schäfer samt hos den
halvt sinnessjuka Eva Frölich, vilken på 1680-talet utgav en följd av
rasande, vanligen på tyska tryckta stridsskrifter mot Stockholms-
prästerna1. Utländska uppbyggelseskrifter av Arndt,2 Thomas a
Kempis,’1 De la Serre,4 Scriver,5 Johan Gerhardt m. fl. äldre för-
Några titlar torde vara tillräckliga för att belysa innehållet: Eine warhaftige
Propheceyung und Auszlegung über 2 Pet. Cap. 3 wegen der neuen Himmel (1686)
och Evangelium vom dausendjährigen Reiche Christi (1687).
Fyra böcker om een sann christendom utkom redan 1647 48 och omtrycktes 1695-
Paradijs lustgård utkom 1648 (i två upplagor) och omtrycktes sedan upprepade gånger.
Även den tyska upplagan trycktes i Stockholm 1696.
Den första upplagan av Christi efftcrfölielse är av 1666, och under samma år-
hundrade utgåvos upplagor 1675, 1684 och 1695.
1 anckar om ewigheeten utkom 1677 i tvenne olika översättningar, den ena av
1 liornas Hiärne, den andra av Petrus Brask, vars tolkning ånyo utkom 1685 oc^
1694. Brask försvenskade ock 1686 De la Serres Dödstankar.
6 Hans TrQste-skatt utkom 1697.
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
