Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Olaus Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fi
Rudbeck
och
botaniken.
den är den första, som på naturvetenskapens område blivit gjord
av någon svensk.
Kort förut hade engelsmannen Harvey gjort sin världsbekanta
upptäckt av blodomloppet. Fullkomligt hade han dock icke lyckats
lösa problemet, och särskilt beträffande leverns betydelse för blod-
cirkulationen stod Harvey ännu kvar på den äldre ståndpunkten,
enligt vilken levern betraktades såsom blodbildningens centralorgan.
Det var denna åsikt, som den svenske studenten lyckades störta
med sin upptäckt, att vattenkärlen i levern icke förde chylus till
detta organ, utan lymfa därifrån.
Denna upptäckt, vars närmare detaljer jag här måste förbigå,
väckte stort uppseende, särskilt därför att en berömd dansk anatom,
professor Bartholinus, året därpå framträdde med en avhandling, i
vilken han tilläde sig äran av detta rön. Härom utspann sig genast
en strid, vilken i viss mån blivit fortsatt ända in i våra dagar. 1
allmänhet tenderar man nu till den meningen, att båda, oberoende
av varandra, gjort denna upptäckt, ehuru Rudbeck så till vida har
prioriteten, att hans avhandling bevisligen är ett år äldre än Bartho-
linus’, som då ännu i en detta år utgiven skrift stod kvar på den
äldre ståndpunkten.
Första gången Rudbeck offentligen framlade sin upptäckt var vid
ett besök, som drottning Kristina, åtföljd av hela sitt hov, gjorde i
Uppsala år 1652. Redan förut kände hon den unge studenten, ty
då hon 1651 besökt Uppsala och man på slottet uppfört ett dra-
matiskt upptåg, varvid den unga drottningen själv uppträtt såsom
en näbbig kammarpiga, hade studenten Olaus Rudbeck spelat »en
herde med skalmeja». Aret därpå, då hon återsåg den forne herden,
hade denne förbytts i en lärd anatom, vilken bortlagt skalmejan
för dissekerkniven. Hans livfulla föredrag och det epokgörande i
hans nya upptäckt fäste uppmärksamheten vid den lovande ynglingen,
som redan vid 22 års ålder visat sig såsom en av Europas snillrikaste
anatomer, och han erhöll 800 riksdaler av drottningen samt 200 av
Oxenstierna för att resa ut till Holland att vidare utbilda sig.
Strax efter sin återkomst 1654 utnämndes han till medicine adjunkt
— en plats, som tillskapades enkom för honom — och nu slog han
sig med liv och lust på undervisningen. 1 ett brev av 1659 skrev
han: »Uti facúltate medica haver, förr än jag hit kom, aldrig varit
mer än en eller två studiosi, men nu likväl, sedan jag dem dage-
ligen tre kollegier håller utan någon vedergällning, så haver jag
omirent en femton stycken lockat till studium medicum.» Kort tid
därefter steg antalet till 87. Men utan att Rudbeck direkt förlorade
intresset fpr de rent medicinska studierna, kom han dock icke att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
