Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Stiernhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
Stiern-
hielms
manna-
ålder.
fe
om honom att flyta rikligare. Vid återkomsten, på hösten 1626, fick
han vikariera för Stiernhöök såsom lektor vid Västerås gymnasium,
kallades efter några månader till Stockholm, där han blev lärare vid
den av Skytte grundade adelsskolan, Collegium illustre, men kastades
redan efter ett år in på ämbetsmannabanan. Först erhöll han åt-
skilliga tillfälliga uppdrag, men då Skytte blivit generalguvernör i
Östersjöprovinserna, tog han Stiernhielm med sig, och nu (1630) ut-
nämndes denne till assessor i Dorpats hovrätt. Han hade således
blivit jurist utan att veterligen förut hava drivit några juridiska
studier — under 1600-talet tyckes man föga hava fäst sig vid en
dylik förberedelse, och Stiernhielm synes hava blivit en bland då-
tidens mera ansedda jurister. Men trots den säkerligen ganska
krävande platsen i hovrätten och en mångfald andra uppdrag, som
han fick, förlorade han dock icke de vetenskapliga intressena. Ämbets-
mannen förblev vetenskapsman. Under denna tid ägnade han sig
företrädesvis åt lingvistiska studier, och särskilt arbetade han, utom
på andra språkarbeten, på ett stort etymologiskt fornsvenskt lexikon,
som han ville kalla Adelruna seu Sibylla sveo-gothica. Väckelsen
till dessa forskningar hade han antagligen fått från Burens, med vilken
han före resan till Dorpat ofta varit tillsammans, och likaså torde
denne hava länkat hans uppmärksamhet på Paracelsus och dylika
mystiker. Andra impulser i samma riktning mottog han från några
professorer i Dorpat, och en tid sysslade han ganska mycket med
astrologi. Vidare skrev han åtskilliga juridiska traktater, ett slags
retorik, Proteus rhetoricus, en algebra, en geometri och en »Baculus
metricus». 1639 fick han tryckprivilegium på flera av dessa »nyttiga
tractater», som han »den studerande ungdomen här uti vårt rike
Sverige till bästa haver författat». Men någon tryckning blev icke
av, och som det förefaller stannade det mesta vid utkast och spridda
anteckningar. Dessa vittna dock om den oerhörda mångsidigheten
i hans kunskaper och begåvning.
1642 blev han kallad till Stockholm såsom medlem av en lag-
kommission, och under återstoden av årtiondet vistades han än i
huvudstaden, än i Livland. Han tyckes genast hava blivit uppmärk-
sammad av den unga drottningen, som då blott var sexton år, och
på hennes födelsedag 1643 uppvaktade han henne med en Heroisch
fägne-sång på alexandriner, som icke blott är hans första kända
dikt på svenska utan också den första av hans tryckta skrifter. Året
därpå följde en ny Heroisch jubel-sång på Kristinas myndighetsdag.
Samtidigt utgav han också två vetenskapliga arbeten. Det ena av
dessa, Archimedes reformatus (1644), behandlar ett fysiskt problem:
att angiva beståndsdelarna av en metall-legering, vars vikt och volym
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
