Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden / 13 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betecknande för frihetstidens uppfattning, och grundtanken vänder
tillbaka i det förslag, som 1750 avgavs av den förut omtalade
uppfostringskommissionen. Universitetets första, förnämsta och
angelägnaste uppgift sättes här i utdanandet av ämbetsmän, varvid
kommissionen dock icke alldeles ville utesluta Ȍtskilliga nyttiga
sidoavsikter, som här tillika pläga anföras, såsom vetenskapernas
tillväxt» etc. Ur denna ämbetsmannasynpunkt föreslog
kommissionen en ny fakultetsindelning: en fundamentalfakultet med litet
av varje, en fakultet för blivande präster, en civil fakultet för jurister
och en matematisk fakultet för militärer, lantmätare, skeppsbyggare
och läkare. Ty medicinen — heter det i detta kuriösa förslag —
förtjänar så mycket mindre en egen fakultet, som tjänsterna här utan
det allmännas olägenhet kunna vara de till antalet minsta möjliga.

Domkyrkan och Gustavianum i Uppsala. Efter J. B. Busser, Beskrifning om Upsala. Del 2. 1769.

Det svar, som det i riksdagens ögon så efterblivna universitetet
avgav, var i allo värdigt Gustav Adolfs skapelse. Konsistoriet ville
i ödmjukhet erinra därom, att utom ämbetsmannabildningen hade
universitetet flera andra lika angelägna ändamål. Dit hör även
vetenskapen, så framt ej ett barbari, som fordom översvämmade
Europa, där ånyo skulle finna ett tjänligt tillhåll. Kommissionens
biavsikter voro därför de huvudsakliga, på vilkas ernående så
mycket mer borde arbetas, som fäderneslandets välstånd och
lycksalighet däri innefattas. Konsistoriet tillägger en sats, som förefaller
oss såsom ironi, men kanske icke var det. Konsistoriet påpekade
nämligen, att insikter voro nödiga för varje ung man, emedan man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>