- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
22

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klinisk undervisning ägde därvid icke rum, regelbunden klinisk
tjänstgöring var icke föreskriven, och sjukronderna följdes därför vanligen
blott, då ett intressantare sjukdomsfall förekom eller då en viktigare
operation företogs». Antalet sängar var ännu 1831 blott tio.

Den anatomiska institutionen.



Allra sämst ställt var det nog med den tredje av den medicinska
fakultetens institutioner: den anatomiska. I Gustavianums kupol
hade Olof Rudbeck väl, såsom vi erinra oss, uppfört en för sin tid
ovanligt praktfull anatomisal. Men denna lämpade sig i själva verket
blott för 1600-talets anatomi, ej för 1700-talets. På Rudbecks tid
var en anatomisk dissektion snarast ett slags teaterföreställning inför
en stor, icke medicinskt bildad åskådarkrets. Nu däremot skulle
dissektionerna vara övningar av och för studenterna, och för dessa
lämpade sig ej Rudbecks stora amfiteater, som icke kunde
uppvärmas och där man av hänsyn till det under liggande biblioteket
ej vågade begagna ljus. Lokalen tycktes därför föga hava använts,
och en verklig anatomisk institution fick man först på
1800-talet.

Observatorium.



Inom den filosofiska fakulteten funnos vid 1700-talets början inga
institutioner och behövdes heller inga med den ämnesbesättning,
som då fanns. Det enda undantaget var astronomi, och här saknades
en institution, ty Spoles privata Observatorium hade brunnit ned vid
den stora eldsvådan 1702. Den idérike och energiske Erik Benzelius,
som ehuru humanist var så livligt intresserad för alla naturvetenskaper,
framkastade då ett förslag att inrätta ett Observatorium i en av de
gamla avbrunna slottsrundlarna Tegel — skriver han — »är det
nog att taga av ruinen. Bjälkar och annat trävirke kunna fås av
allmänningen. Medel till reparationen har jag hittat här i marken,
nämligen de långa tackjärnspipor, som tjänte för vattenkonst upp
från kvarnen till slottet och nu ligga och fördärvas. Där äro ock
några sköna metallpipor, som äro ansenligt värda och kunna därtill
användas. Instrumenten skola fås av biblioteket, så många vi hava» —
som man ser, förstod man den tiden att hjälpa sig med litet.

Riksdagen avstod verkligen den ena rundeln till observatorium,
men tyckes sedan hava ångrat sig, och i varje fall förföll planen,
då riksdagen ej beviljade några medel till reparationen. 1730
utnämndes emellertid Anders Celsius till astronomie professor, och
därmed hade man fått en vetenskaplig storman till ämnets
representant. Han insåg naturligtvis genast, att ett vetenskapligt
astronomiskt studium utan ett observatorium var en orimlighet, och han
satte därför in hela sin energi på att skaffa universitetet ett sådant.
Observatorier — skrev han — finnas i alla väl inrättade riken, jämväl
hos dem, vi härtills kallat barbarer. Vi i Sverige ha ännu större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free