Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obehagliga villkor. Han hade visserligen icke författat någon avhandling,
icke ens i sitt eget ämne, men han hade presiderat för två
avhandlingar, som andra författat: den ena Försök att utröna
lanthushållningens tillstånd genom tabeller och den andra om fiskdammar,
och dessa ville han nu skulle betraktas såsom specimina i praktisk
filosofi, varvid han framhöll den nära gemenskapen mellan en
professur i ekonomi och en professur i sedeläran. Trots de styrandes
förkärlek för ekonomien kunde de dock ej acceptera denna
bevisföring, och Lostbom kom aldrig på förslaget. Men han hade bättre
tur inom den teologiska fakulteten. När han var äldste professor
inom den filosofiska fakulteten, blev domprostbefattningen ledig,
Lostbom sökte och fick platsen samt slutade sina dagar såsom
förste teologie professor och domprost — utan någon teologisk
examen, endast på grund av sina tjänsteår och sina officiella
lärdomsmeriter i lantbruksvetenskap.
På samma sätt befordrades lektorer och även adjunkter till
kyrkoherdar utan akademisk prästexamen, och även utom skolan och
universitetet var det mycket vanligt, att en person, som blott var
filosofie magister, men icke avlagt någon prästexamen vid
universitetet, befordrades till adjunkt, komminister och till sist till
kyrkoherde. Endast i ett fall var en examen nödvändig, och det var
inom den medicinska fakulteten, ty ingen, som där icke godkänts,
fick utöva läkaryrket. Detta får man dock icke fatta så, som om
det ej fuimos några akademiska examina. Det fanns tvärtom massor
av dylika. Men en stor del av dem voro sådana, att de i
verkligheten aldrig avlades, och de flesta voro av den beskaffenheten, att
de ej medförde någon kompetens till statstjänst. Visserligen hade
1749 stadgats, att den, som ville vinna inträde i rättegångsverken,
skulle förete universitetsbetyg om juridiska insikter, och året därpå
utkom en ny förordning om dylikt betyg för inträde i civil statstjänst.
Men i praktiken tyckas dessa förordningar hava betytt mycket litet. I
Lund, vars hela juridiska fakultet utgjordes av en professor,
genomgicks kursen på en termin, och den bekante gustavianen Toll fick
sitt betyg blott efter sex veckor. Andra sluppo undan utan all
examen, sedan de responderat på en disputation, som en annan
författat. Förordningarna blevo ej heller långlivade, och 1766
föreskrevs, att hovrätter och kollegier skulle själva förrätta examina
med dem, som sökte inträde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
